Örlogsvarv Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet örlogsvarv

1. Ivar Falkman var son till vice häradshövding Karl Henrik Falkman. Efter mogenhetsexamen i Stockholm 1891 genomgick han 1893–1897 Teknologiska högskolans fackavdelning för maskinbyggnadskonst och mekanisk teknologi och företog 1897 med statsunderstöd en studieresa till Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Falkman var anställd vid skeppsvarv i Greenock i Skottland 1897–1899 och i Köpenhamn 1899–1900. Han förordnades 1901 till ingenjör vid mariningenjörsstaten och blev 1906 mariningenjör av första graden vid mariningenjörkåren. 1901–1907 tjänstgjorde han huvudsakligen vid Stockholms örlogsvarv med sommarkommenderingar som fartygsingenjör på pansarskepp. Falkman var 1905–1907 lärare i skeppsbyggeri och ångmaskinslära vid Sjökrigsskolan och 1907–1910 Marinförvaltningens kontrollant i Malmö vid byggandet av jagarna Wale, Ragnar och Vidar. Han blev 1910 marindirektör av andra graden och tjänstgjorde som stabsingenjör vid kustflottan och mobiliseringsingenjör på Karlskrona örlogsvarv. 1914 blev Falkman marindirektör av första graden, var 1914–1919 chef för ingenjörsdepartementet vid Stockholms örlogsvarv och blev därefter kommenderad till Marinförvaltningen. Han blev 1923 marinöverdirektörsassistent och över gick 1926 i samband med genomförandet av 1925 års försvarsordning på övergångsstat. Falkman företog ett flertal studieresor utomlands, och hans kunnande togs i anspråk för flera uppdrag och utredningar. Han var kronans ombud vid flera besiktningar av flottans fartyg och verksam ledamot av många kommittéer. Särskilt utredningarna om förflyttning av Stockholms örlogsstation var en viktig fråga för Falkman. Han utgav 1907 en lärobok för manskapet vid flottan, Pannor och maskiner. 1927–1930 var Falkman marinteknisk rådgivare i Finland. Han blev 1910 ledamot av Örlogsmannasällskapet, tillhörde stiftarna av Kungliga motorbåtsklubben 1915 och var dess ordförande 1917–1920. (källa)
2. Thule var en svensk isbrytare som byggdes på Örlogsvarvet i Karlskrona (idag Karlskronavarvet) år 1951–1953. Fartyget byggdes för att utöka den svenska isbrytningskapaciteten, främst i grunda farvatten då Thule hade ett mindre djupgående än de övriga isbrytarna. Thule tjänstgjorde i 35 år tills hon år 1988 såldes. År 1994 skrotades fartyget i Indien. (källa)
3. Marinen föreslogs få bibehålla den förbindelsecentral inom marinledningen, som hade upprättades vid krigsutbrottet 1939. Kommittén framhöll centralens värde för kontinuerlig signalförbindelse mellan chefen för marinen och rustade fartyg med flera vid inrapportering av minor och andra sjöhinder samt för sjöräddningstjänsten. I den dåvarande organisationen ingick örlogsvarven i Karlskrona, Stockholm och Göteborg. Kapaciteten hos dessa varv förhåller sig som 5:4:1. Av strategiska skäl samt med hänsyn till risken för flyganfall ansågs, trots att flottans tonnage nedgår, att de tre varven skulle bibehållas. Kommittén tog inte någon ställning till frågan om kustartilleriet skall tillhöra marinen eller armén, med tanke på att en särskild utredning pågick. Dock föreslogs en avveckling av Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleriregemente, samt att större delen av kustartilleriets luftvärn skulle överföras till armén. (källa)
4. År 1692 löpte där de första fartygen av stapeln. Varvsledningen ordnades så, att en holmamiral, senare varvsamiral, med biträde av ekipagemästaren och överkommissarien, den senare för upphandlingsväsendet skötte örlogsvarvets angelägenheter under amiralgeneralen, den för sjöförsvarets såväl tekniska som militära ledningen ansvarige. Under 1690-talet anlades två stapelbäddar, smedjor, målar-, snickar-, bildhuggar- och segelmakarverkstäder, artilleribodar, en 300 meter lång repslagarbana, vakthus med mera. (källa)
5. Den nuvarande museibyggnaden uppfördes efter en nordisk arkitekttävling, vilken vanns av Månsson och Dahlbäck Arkitektkontor (delat första pris med ett danskt förslag). Byggnaden placerades tvärs över Stockholms örlogsvarvs stora torrdocka från 1878. Vasa ligger i själva dockan. Museet byggdes av NCC och invigdes den 15 juni 1990 av kung Carl XVI Gustaf. Samma år tilldelades byggnaden Kasper Salinpriset. (källa)
6. 1951 – Fartyget motoriserades genom att en begagnad Bolinder råoljemotor om 220 hk installerades. Motorn hade tidigare använts i Karlskrona örlogsvarvs bogserbåt Kungsholmen. (källa)
7. Den äldre delen av örlogsvarvet i Karlskrona har en 300 meter lång repslagarbana, vilken är norra Europas längsta byggnadsverk i trä. (källa)
8. Förbandet bildades den 1 januari 2002 genom att Försvarsmakten samlade Norra-, Mellersta- Södra underhållsregementet, Underhållsgrupp Gotland, Försvarsmaktens Flygverkstäder, Örlogsvarvet Muskö, FMV Resmat, Militära servicekontoret, Försvarsmaktens underhållscentrum, serviceenheterna och resurser för drift och underhåll av IT/telesystem vid militära enheter inom ett gemensamt förband för hela Försvarsmakten. Viss underhållsverksamhet övertogs också från flyg- och marinförband. Syftet var att effektivisera verksamheten, nyttja kompetens och resurser bättre samt att sänka kostnaderna för stöd och underhåll. Den nya organisationen skulle vara behovsstyrd och intäktsfinansierad. Genom intäktsfinansieringen kunder kostnaderna på förbandens logistik identifieras och tydliggöras. Detta var en förutsättning för att sedan successivt minska kostnaderna och öka effektiviteten. Staben flyttades genom försvarsbeslutet 2004 år 2005 från Karolinen i Karlstad till Stockholm. (källa)
9. På grund av sin ramm fick Thule inte någon stävtorpedtub som systerfartygen, utan försågs istället med två 45,7 cm övervattenstuber i skrovsidorna. Tuberna kunde sidriktas från cirka 40° föröver till cirka 20° akteröver. De tillverkades på örlogsvarvet i Karlskrona. (källa)
10. Saga blev det sista större örlogsfartyget med träskrov som byggdes för flottan. 1893 ersatte hon fregatten Vanadis som kadettfartyg och fick efter ombyggnad vid örlogsvarvet i Karlskrona år 1898 sex nya ångpannor och ett nytt huvuddäck. Ombestyckningar skedde 1884, 1888, 1893 och 1906. 16,7 cm kanonen utbyttes 1884 till en 15,2 cm Armstrongkanon m/83 och sex 12,2 cm räfflade,framladdade kanoner m/73 tillkom. (källa)