Överlevnadsinstinkt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet överlevnadsinstinkt

1. Shetlandsfåret må vara litet och med långsam ullproduktion jämfört med kommersiella raser, men de är tåliga, anpassningsbara och långlivade. Shetlandsrasen har överlevt århundraden av svåra förhållanden med sparsam föda och frodas därför under goda, sunda levnadsförhållanden. Shetlandsrasen har kvar många av dess primitiva överlevnadsinstinkter vilket gör dem enklare att sköta än många modernare fårraser. (källa)
2. Brumby är en australisk förvildad hästras. Brumbyn har utvecklats från tama hästar som rymt eller släppts lösa i Australien och som sedan förvildats. Brumbyn har anpassat sig väl till det torra och heta klimatet i öknarna och med en extrem överlevnadsinstinkt har de lärt sig att bland annat gräva efter vatten under årets torraste perioder. Idag finns det fler vildhästar i Australien änågon annanstans i världen och i jämförelse med de amerikanska vilda mustangerna som uppgår till ungefär 40 000 individer, är brumbyhästarna nästan tio gånger fler med ett varierande antal på 300 000-600 000. (källa)
3. Fjärilen är dock ingen vanlig fjäril, utan en fjäril av arten Papilio tempestae, med vingar i form av Mandelbrotfraktalen, som fortsätter oändligt långt ut, och alltså måste dess yta vara oändlig. Den kan genom att flaxa med vingarna skapa noggrant kontrollerade stormvindar, ett försvar som utvecklades av ren överlevnadsinstinkt. (källa)
4. När man sörjer, skriver Freud, försvinner intresset för omvärlden och vårt ego absorberas fullständigt av att sörja. Melankolikerns ego absorberas på liknande sätt och personen stänger ute omvärlden precis som den sörjande. Skillnaden är att melankolikern inte upplevt en egentlig förlust, men på något sätt blivit kränkt och besviken, och sörjandet därför inte vänder sig mot ett faktiskt objekt. Melankolikern skiljer sig också åt från den sörjande genom att nedvärdera sitt ego till någonting värdelöst som inte är till någon nytta och borde bestraffas. Egenbilden av moralisk underlägsenhet resulterar i sömnlöshet och matvägran och – vad som är psykologiskt förvånande – en saknad av överlevnadsinstinkt vilket annars är en gemensam strävan för allt levande. Oavsett om melankolikern varit högpresterande, socialt aktiv och ansvarsfull eller inte bidragit till samhället på något sätt kommer de uttala sig lika nedsättande om sitt ego när melankoli utvecklats. (källa)