Synonym till agn
Hittade 2 varianter av ordet agn.
Vad betyder och hur uttalas agn
Agn uttalas agn -en -ar.
Agn betyder mest i pl., blom- el. skärmfjäll hos gräs och äv. smått avfall vid tröskning.
Ordformer och varianter av agn
Singular
- agn
- obestämd grundform
- agns
- obestämd genitiv
- agnen
- bestämd grundform
- agnens
- bestämd genitiv
Plural
- agnar
- obestämd grundform
- agnars
- obestämd genitiv
- agnarna
- bestämd grundform
- agnarnas
- bestämd genitiv
Agn är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Vad betyder och hur uttalas agn
Agn uttalas agn -et; pl. agn.
Agn betyder bete vid fiske.
Ordformer och varianter av agn
Singular
- agn
- obestämd grundform
- agns
- obestämd genitiv
- agnet
- bestämd grundform
- agnets
- bestämd genitiv
Plural
- agn
- obestämd grundform
- agns
- obestämd genitiv
- agnen
- bestämd grundform
- agnens
- bestämd genitiv
Hur används ordet agn
Gräs är ett- eller fleråriga örter med kraftigt varierande storlek, och rötterna är samlade i en jämn knippa. Stjälken kallas strå och är ofta ihålig, men arter som majs och sockerrör har märg, medan bambu har en förvedad stam. Strået är ledat och lederna skiljs åt av förtjockade noder. Bladen utgår från noderna och omsluter strået med en bladslida. Mellan denna och bladskivan sitter en hinna, snärpet. Blommorna skyddas av skärmfjäll och blomfjäll som kallas agnar, och är samlade i småax som i sin tur bildar ax eller vippor.
Bäckmete bedrivs främst efter bäcköring och bäckröding i bäckar och mindre åar, långt upp i skogen eller högt upp på ett fjäll eller långt ut på en myr brukar man kunna finna stor bäcköring. Vid bäckmete används i regel ett relativt långt metspö med toppknuten lina. Mask används som agn och flöte används inte, utan krok, tyngd och agn får driva i strömmen. Bäckmete är ett utpräglat smygfiske där det gäller att röra sig tyst och försiktigt för att inte skrämma fisken. Om man har solen i ryggen kan ens skugga synas på vattenytan och skrämma fisken.
Isfiske, ibland kallat vinterfiske innebär att man antingen borrar eller hugger upp hål i isen. Detta avser oftast den typ av fiske som bedrivs när isen ligger så att man kan vandra på den. Därefter används antingen ett enkelt pimpelspö eller ett kort sportfiskespö. Som bete brukar små enkla drag användas, vertikalpilk, horisontell pilk eller en liten fluga, men naturligt agn används också. Det är viktigt att betet är litet, för fiskens aptit är mindre på vintern.
Kastskovel är ett redskap för att rensa tröskad säd. Redskapet nämns i Bibeln i Matteusevangeliet 3:12: "Han har kastskoveln i handen och skall rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.".
Därefter samlas kärvarna upp för torkning. Ofta har man (bland annat i Sverige) brukat stapla kärvarna två och två lutande mot varandra, och flera sådana på rad bildade travar . Efter en inledande torkning staplas kärvarna på höjden runt och på en hög stake ibland kallad krake Efter ytterligare torkning kan kärvarna lastas på en vagn och transporteras in till logen för höstlagring i en "sädstabbe". Framemot vintern sker tröskning, där kärvarna går genom ett tröskverk och delas upp i halm, sädeskorn och agnar. Halmen kan användas både till strö under djuren och foder, medan kornen samlas upp i säckar. Agnarna kan användas till strö.
Inmatningselevatorn (4) matar upp skörden till tröskverket (5-9), vars uppgift är att skilja sädeskornen från sina skal, som kallas agnar, och strået som nu kallas halm. Tröskcylindern (6) roterar fort och slår ut kärnorna igenom den underliggande gallerliknande slagskon (7). Halmcylindern (21) ser till att halmen inte lindas rund tröskcylindern utan fortsättar bakåt. Större delen av kärnorna frånskiljs av tröskcylindern för att sedan hamna på återföringsplanet (9) som för de urtröskade kärnorna samt en del medföljande agnar bakåt mot sållen. Sållen består av ett översåll (11) och ett undersåll (12) som rör sig fram och tillbaks och som med hjälp av en fläkt (10) skiljer de lättare agnarna från de tyngre kärnorna. Härav kommer talesättet "skilja agnarna från vetet". De färdigtröskade kärnorna åker ner i botten av tröskan och transporteras upp till spannmålstanken (16) av spannmålselevatorn (15). Ofullständigt tröskat material som inte kommit igenom undersållet (12) faller ner mot returelevatorn (13) som för materialet tillbaks in i tröskan för att få ett nytt försök att tröskas. Stenfickan (5) fångar stenar så att de inte fortsätter in i tröskan där de kan ställa till skada.
Bönderna arbetade inomhus i stora sädeslador där de skilde agnarna från sädeskornen. Tröskarna slängde slagan över huvudet och lät den taktmässigt slå på säden som låg utbredd på loggolvet. Verktyget kan ha använts i Västeuropa redan kring tiden för början av vår tideräkning men kom inte till Norden förrän i början av 1000-talet. (Se Tröskning).
Tröskning är processen där man skiljer kärnan från axet i till exempel spannmål, (eller andra grödor) rensas från höljet (agnar) som omger den.
Dörjen består av en lina med vinda, sänke, tafs eller med en paravan och en eller flera krokar. På krokarna fästs ett agn. Ibland agnar man inte utan har krokar som blänker eller lyser. Sedan körs eller ros båten långsamt framåt, i hopp om att komma in med dörjen i ett stim fiskar. En populär fisk att dörja är makrill, som längs kusten utanför Bohuslän och Halland kan fångas på dörj från runt midsommar till mitten av oktober.
Ofta är donen försedda med någon form av indikering, till exempel knallkork eller ollonskott för att se om det nappar. Donen är dessutom utrustade med vippor för att hålla agnet på avsett djup och för att man skall kunna se vilket don som fått napp.
Agn på Engelska
- bait
- bait for fishing, bait the hook
