Vad betyder och hur uttalas anföringsverb
Anföringsverb uttalas an|för|ings|.
Ordformer och varianter av anföringsverb
Singular
- anföringsverb
- obestämd grundform
- anföringsverbs
- obestämd genitiv
- anföringsverbet
- bestämd grundform
- anföringsverbets
- bestämd genitiv
Plural
- anföringsverb
- obestämd grundform
- anföringsverbs
- obestämd genitiv
- anföringsverben
- bestämd grundform
- anföringsverbens
- bestämd genitiv
Anföringsverb är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
