Synonym till anförare
Vad betyder och hur uttalas anförare
Anförare uttalas an|för|are.
Anförare betyder ledare.
Ordformer och varianter av anförare
Singular
- anförare
- obestämd grundform
- anförares
- obestämd genitiv
- anföraren
- bestämd grundform
- anförarens
- bestämd genitiv
Plural
- anförare
- obestämd grundform
- anförares
- obestämd genitiv
- anförarna
- bestämd grundform
- anförarnas
- bestämd genitiv
Anförare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet anförare
Hetman (från polska, ursprungligen medellågtyska hovetman, 'anförare'.
Anföraren för kalifens livvakt kallades Amír al-umará, (emirernas emir), och högste befälhavaren till sjöss, amir al-bahr, "havets behärskare" (amiral). I Osmanska riket förekom ordet vidare dels såsom hederstitel för Muhammeds talrika, föregivna ättlingar (vilka dock bland osmanerna vanligast, liksom i hela Orienten, benämndes sharifer), dels under osmansk tid såsom ämbetstitel. I senare fallet förkortas emir vanligen till mir, såsom i titlarna mir-i-hadj (anförare för pilgrimskaravanerna till Mekka), mir-i-achor (överhovstallmästare), mir-alaj (regementsbefälhavare) och mir-l-alem ("fanvaktare", den ämbetsman som till nyutnämnda vilajetguvernörer överlämnade tecknen på deras myndighet: fana och hästsvansar).
