Antiintellektuell Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet antiintellektuell

1. I dag avses ofta i bildlig och överförd betydelse en mycket, vanligen av ungdomar, beundrad kändis, framförallt artister och idrottare, och ska i dessa fall särskiljas från "hjältar". Sådana idoler antas i förefintliga fall spela roll för ungdomarnas individuationsprocesser och förklaras med att en identifikation med kändisen upplevs som ett sätt att själv bli framgångsrik senare i livet på, och därmed eventuellt påverka självkänslan och självbilden hos beundraren. Idolers påverkan kan sträcka sig till trosuppfattningar, värderingar, livsstil, klädesval, smink, och beteenden hos ungdomarna. Detta slags idoler räknas som en del av amerikaniseringen av den globaliserade kulturen. Studier från Japan visar att idoler brukar som regel vara, eller framställa sig som om de vore, unga, samt inte vara överdrivet talangfulla vad beträffar sång- eller dansteknik, utan framtagna av marknadskrafter för kommersiella syften. Popstjärnor blir idoler vanligen för att de förkroppsligar äran i att på kort tid tillförskaffa sig rikedomar, makt och berömmelse, och blir därför, och på grund av fysisk attraktivitet, fåfänga och ungdomlig glamour, föremål för romantiska fantasier hos beundrarna. Dessa idoler är en del av den postmoderna kulturen som kännetecknas av hedonism, konsumerism och romanticism vilka egenskaper som i föreliggande fall gestaltas massmedialt och populistiskt och som tar avstånd från traditionella värderingar, men i stället står för irrationalitet och antiintellektuella värderingar. Idolskap har också studerats i termer av marknadskrafter där kändisen betraktas som vilket företag som helst som säljer produkter och önskar framgång därtill. Detta förutsätter allmänhetens uppmärksamhet och dess positiva reaktioner, vilket massmedia (i synnerhet tabloider) deltar i att skaffa kändisen genom att dramatisera deras liv och leverne, medan kändisen å sin sida deltar i produktlanseringen av sig själv genom att företa sig avvikande handlingar och genom att med exempelvis intervjuer styra över allmänhetens intryck. (källa)
2. Peter Zadek, som studerat Shakespeare i Oxford, har regisserat en serie banbrytande Shakespeareuppsättningar, däribland två Hamlet. 1977 på Schauspielhaus Bochum och 1999 på Deutsches Volkstheater i Wien. Zadek har utvecklat en antiintellektuell spelstil med ett stundtals chockerande utspel. Uppsättningen 1977 improviserades fram. 1982 satte Klaus Michael Grüber upp Hamlet på Schaubühne am Lehniner Platz i Berlin med Bruno Ganz i titelrollen. 1990 iscensatte dramatikern Heiner Müller Hamlet på Deutsches Theater i dåvarande Östberlin. Han integrerade sin egen Hamletmaskinen i föreställningen. (källa)
3. Fysikern Stephen Hawking har yttrat "When I hear about Schrodinger's cat, I reach for my gun". Detta var en avsiktlig parafras av den tyske dramatikern och poeten Hanns Johsts antiintellektuella uttryck "När jag hör ordet kultur, osäkrar jag min revolver!". (källa)
4. Poeten och nationalisten Gabriele D'Annunzios maktövertagande i Fiume 1919 hade väckt uppmärksamhet och sympati för Risorgimento-rörelsen, och de kampgrupper Mussolini bildat samma år växte snabbt i omfattning. Föreningar (fasci) bildades i hela Italien och hade 1921 samlat en kvarts miljon medlemmar, vilket breddade den ideologiska basen och gjorde rörelsen till attraktiv koalitionspartner hos såväl nationalkonservativa som reformsinnade liberaler. Samma år ombildades förbunden till ett politiskt parti (Partito Nazionale Fascista, PNF), vilket redan samma år vann 35 platser i deputeradekammaren, de flesta som del av en borgerlig/nationalistisk valkartell. Rädslan för att traditionellt socialistiska och kommunistiska partier skulle ta över makten i Italien gjorde att medelklassen kom att stödja Mussolinis välorganiserade, snart inflytelserika rörelse. Han blev därför alltmer populär, och i oktober 1922 hotade han med att marschera mot Rom med beväpnade partimedlemmar (svartskjortorna) om han inte blev utnämnd till premiärminister. Italiens kung Viktor Emanuel III valde att inte göra motstånd och utnämnde dagar efter marschen genomförts Mussolini till premiärminister. Utmärkande förörelsens ideologi var en antiintellektuell aktivism som lånat drag från den franske syndikalisten Georges Sorel, Friedrich Nietzsche och den italienske sociologen Vilfredo Pareto. (källa)