Arbetsinsats Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetsinsats

1. En del trädgårdsägare strävar efter en gräsmatta där det enbart växer gräs och försöker därför hålla maskros, klöver, mossa och andra ogräsarter borta. Denna form av monokultur är mycket ovanlig i naturen, och en gräsmatta kräver därför en förhållandevis stor arbetsinsats. Dessutom vill de flesta trädgårdsägare hålla gräset kort och gräsmattan behöver därför klippas regelbundet. (källa)
2. En fest anordnas vanligtvis för att fira att en lycklig händelse eller ett årligen återkommande fenomen såsom födelsedag, midsommar eller då en stad firar årsdagen av då stadsprivilegierna utfärdades. I äldre tider har man ofta firat årliga återkommande gillen såsom skördegillen, eller efter en gemensam arbetsinsats som ett taklagsgille. (källa)
3. Det var i äldre tid vanligare med köttpuré – kött som kokats tills det upplösts. Det närmaste köttfärs man kom var annars skrapat kött, vilket dock fordrade en stor arbetsinsats. (källa)
4. En portvakt hade förr i tiden som huvudsaklig uppgift att elda i värmepannan, eller pannorna. Många fastigheter hade flera. Städerna saknade fjärrvärme och de fastigheter som hade centralvärme var beroende av sin egen värmepanna. Eldningen innebar ett stort arbete. Vissa värmepannor krävde att portvakten eldade en gång på natten, vilket innebar att portvakten var tvungen att gå upp en gång per natt, eller snarare tidig morgontimma (till exempel runt kl. fyra). Det eldades med ved, vilket krävde stor arbetsinsats då veden måste klyvas och kapas före eldning. Veden måste också bäras in till fastigheten. Veden var det mest arbetsintensiva bränslet till värmepannan. Ofta hjälpte barnen till att bära och kapa ved och det fanns många barn till portvakterna i de större städerna. Dessa barn kallades för portvaktsbarn. Det eldades också med kol eller koks. Det var inte lika arbetsintensivt. Ved, kol och koks ersattes senare med olja. (källa)
5. Maskinhyvlade spån ersatte under 1800-talet i stor utsträckning främst nävertaken samt stråtaken i skogsbygderna. Nävertaken bestod av klovor lagda tätt över ett lager av näver. Nävertaken kunde läggas utan att man behövde använda spik, men insamlingen av näver och framställning av klovor och krokar var mycket arbetskrävande. När maskindrivna spånhyvlar blev vanliga i kombination med att spiken blev billigare genom industrialismen övergick allmogen allmänt till spåntak som krävde mindre arbetsinsats och dessutom ansågs "modernare". (källa)
6. De första växthuskonstruktionerna var oerhört arbetsintensiva och behövde stängas för hand varje kväll och öppnas igen på morgonen. Man hade också stora problem att hålla temperaturen och luftfuktigheten på en jämn nivå. Den franske botanikern Jules Charles är berömd för att ha skapat ett av de första växthus som kunde hållas utan denna enorma dagliga arbetsinsats. Hans växthus låg i Nederländerna och användes för att odla medicinalväxter. (källa)