Arbetsintensitet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arbetsintensitet

1. Oftast används pulsklockan till att mäta högre puls då hjärtat slår snabbare, den så kallade maxpulsen. En maxpuls uppnås bland annat vid hög arbetsintensitet, energiförbrukning under konditionsträning. Pulsklockans uppgift är här att redovisa träningsintensiteten eller att mäta energiomsättningen under ett pass. Andra användningsområden är under vardagsaktiviteter, här är klockans uppgift att helt enkelt påvisa hur kroppen reagerar fysiskt inom de olika aktiviteterna. (källa)
2. Syreskuld innebär att man använder anaeroba substrat, när man går från vila till Steady State-aktivitet, exempelvis vid tränings- eller tävlingsaktiviteter. Storleken på syreskulden är proportionell mot arbetsintensiteten. Eftersom blodflödet inte omedelbart kan avge syre till musklerna, när man börjar träna samt att mitokondrierna inte omedelbart kan ställa om metabolismen, uppstår anaerob förbränning till en början vid träning. (källa)
3. I Kapitalet börjar Marx sin analys med varan, som han kallar för det kapitalistiska produktionssättets elementarform. En vara är i kapitalismen en produkt av mänskligt arbete som utbjuds gentemot allmän ekvivalent. En produkt som producenten själv konsumerar eller som byter ägare på något annat sätt än genom ekonomiskt utbyte är alltså inte en vara, utan bara en arbetsprodukt. Alla produkter har ett bruksvärde, dvs. är användbar för någon, men bara varor har ett bytesvärde. Bytesvärdet är för Marx en kategori som inte är direkt synlig, men som ligger bakom och är en förutsättning för att varor ska kunna bytas mot varandra. Bytesvärdet kommer dock indirekt upp till ytan genom att manifesteras som(det relativt godtyckliga) priset. Priset är en approximation av varans bytesvärde uttryckt i varan pengar. Priset är dock inte ett direkt penninguttryck för bytesvärdet, utan bara indirekt. Bytesvärdet är värdets form. Särskilt i tidig kapitalism har värdet en tydlig substans - det mänskliga arbetet mätt som arbetstid. I sista instans är en varas pris alltså ett resultat är den arbetstid som är nedlagd i den. Naturligtvis blir en vara inte dyrare ju långsammare den är producerad. Det handlar här om samhälleligt nödvändigt abstrakt arbete - alltså genomsnittsarbetstid vid varje given nivå av produktivkrafternas utveckling. Således förändras oundvikligen förutsättningarna för de förment "transhistoriska" kategorierna arbete och kapital. Den som förfärdigar en vara långsammare än andra kan alltså ändå inte sälja den dyrare. Det är dock ett vanligt missförstånd att någon "enligt teorin" skulle kunna jobba jättelångsamt och få lika mycket betalt, som brukar kallas: The mudpie argument eller "Lerpaj-argumentet", vilket bygger på ett fundamentalt missförstånd av teorin. Om något så måste arbetsintensiteten öka till dess att även kvalificerat arbete blir mer och mer värdelöst. (källa)
4. Alf O. Johansson var en av grundarna av Svenska kommittén för arbetslivshistorisk forskning och en av redaktörerna för dess antologi ''Dagsverken – 13 essäer i arbetets historia'' (1994). Johanssons bidrag, kapitlet En energi hade vi innerst inne, handlar om verkstadsarbetarnas makt i produktionen. I doktorsavhandlingen ''Den effektiva arbetstiden'' (1977) behandlas arbetsintensitetens problem inom den svenska verkstadsindustrin. (källa)