Arkeologisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet arkeologisk

1. Getens skelett är mycket likt fårets. Faktiskt så likt att det är svårt att enbart med ledning av ett ben bestämma om benet kommer från ett får eller en get. I arkeologisk facktext används därför ibland benämningen får/get. (källa)
2. Arten kakao uppstod för 9,9 miljoner år sedan i övre Amazonas. Fram till människans intåg i Sydamerika för ungefär 13 000 år sedan spred kakao sina frön enbart med hjälp av djur i jakt på det söta fruktköttet som omger fröna inuti kakaofrukten. Spridningen från Sydamerika till Centralamerika skedde dock i och med att arten domesticerades någon gång för 3600–7200 år sedan. Kakaon som domesticerades var den som växte, och fortfarande gör det, i norra Ecuador och södra Colombia. Odling, användning, och kulturell beredning av kakao var tidig och omfattande i Mesoamerika. Keramiska behållare med rester från framställning av kakaodrycker har hittats vid arkeologiska utgrävningar som går tillbaka till omkring 1900-900 f.Kr.. Exempelvis så hittades ett sådant kärl på en olmekisk utgrävningsplats på Mexikanska golfens kust i Veracruz i Mexiko. Arkeologerna drog slutsatsen att för-olmekiska folk beredde kakao så tidigt som 1750 f.Kr. På Stillahavskusten i Chiapas i Mexiko tyder en mokayaiansk arkeologisk utgrävningsplats på att kakaodrycker har preparerats ännu tidigare än så, 1900 f.Kr. Den ursprungliga domesticeringen hade sannolikt samband med skapandet av en jäst och således alkoholhaltig dryck. På 200-talet f.Kr. började mayafolket odla kakao och spred sedan kunskapen till tolteker och azteker. (källa)
3. Begreppet artefakt hänger också nära samman med begreppet materiell kultur. En lista på artefakttyper och anläggningstyper som uppträder tillsammans i ett och samma område och under samma tidsperiod, definierar en arkeologisk kultur. Arkeologins arbetsområde börjar med den första bevarade artefakten, från Homo habilis tid. Hominider före denna tid studeras uteslutande av paleontologer. (källa)
4. Mossfynd är en arkeologisk term för en av fornkunskapens viktigaste källor av flera slag och härrör från olika perioder inom förhistorisk tid. Följande är exempel på dessa. (källa)
5. Rösning är en arkeologisk fornlämningstyp som består av en uppställd sten eller flera staplade stenar. Detta är en väldigt enkel fornlämningstyp. (källa)
6. Skattfynd är en arkeologisk benämning på depåfynd av gömda dyrbarheter från äldre tid, vanligen vikingatiden. (källa)
7. Begreppet är vanligt förekommande främst i äldre arkeologisk facktext där det används främst om spännen med torne (även torn), vilka ofta tolkas som bältesspännen. Det har även syftat på ringar och byglar som saknar torne och som trots detta ändå kan antas ha spänneliknande funktion. Det förekommer även att ringspännen beskrivs som ringsöljor. (källa)
8. Tomtning är en arkeologisk term som enligt Riksantikvarieämbetet avser en "lämning efter byggnad i form av vallar eller murar kring golvyta i marknivå eller med försänkt golvyta". Termen används för lämningar efter strandnära byggnader i maritim miljö. Före 1974 användes "tomtning" som synonym till husgrund. (källa)
9. Med stöd av arkeologisk och geologisk forskning antas Upplands första bebyggare ha kommit västerifrån över Närke och Västmanland för minst 8 000 år sedan. Deras boplatser fanns vid kustlinjen men ligger på grund av landhöjningen numera i landets inre. Med inrättningen av jordbruk och boskapsskötsel runt 4000 f.Kr. eller strax därefter ökar lösfyndens antal. En boplats funnen vid Åloppe nordväst om Uppsala 1902 tillhör den gropkeramiska kulturen och den yngre stenåldern. En mängd fornfynd från främst senneolitikum och den avslutande delen av bondestenåldern har påträffats, framförallt i den mellersta delen av västra Uppland, som därför anses vara landskapets äldsta och tätast befolkade stenåldersbygd. Öster och sydöst om Uppsalaslätten har man hittat rikliga fynd av skafthålsyxor och andra stenredskap, huvudsakligen av uppländska stenarter, men även vanliga flata yxor av flinta som importerats från Skåne eller Själland i Danmark. Uppland saknar än så länge de stenålderssmycken av exempelvis bärnsten som man funnit i sydligare landskap, vilket kan antyda att den dåtida uppländska befolkningen var förhållandevis fattig. Även avsaknaden av påtagliga spår från boskapsskötsel och sädesodling, annat än föremål som tillhör jordbrukande kulturer, talar för den nämnda fattigdomen. Men en sådan avsaknad är i och för sig inte särskilt ovanlig. Enstaka stenåldersfynd visar på förbindelser mellan Uppland, Åland och Finland redan vid denna tid, men också med Norrland liksom med Skåne eller Danmark. (källa)