Avdrift Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet avdrift

1. Wegener var först med att använda uttrycket "kontinentaldrift" (1912, 1915) (på tyska "die Verschiebung der Kontinente") Eftersom Wegener presenterades och publicerades på tyska, nådde hans idéer inte huvuddelen av forskarna förrän 1922, när hans bok var översatt till engelska och hypotesen formellt offentliggjordes att kontinenterna hade på något sätt "drivit isär". Och även om han presenterade mycket bevis för kontinentaldrift kunde han inte ge en övertygande förklaring till de fysikaliska processer som skulle kunna orsaka denna avdrift. Hans förslag om att kontinenterna bit för bit hade dragits isär av en fiktiv centrifugalkraft som uppstått på grund av jordens rotation ansågs orealistisk av forskarsamhället. (källa)
2. På en modern segelbåt utgör kölen förutsättningen för att båten ska kunna kryssa. Kölens uppgift är tvådelad då den dels genom sin vikt ska motverka den krängning som uppstår när vinden drar i seglet och på så sätt vill välta båten, dels minska båtens avdrift, det vill säga benägenheten att driva i sidled i vindens riktning, när båten kryssar eller seglar bidevind. Kölar är monterade med ett flertal grova bultar, kölbultar, mot båtens dödträ upp genom bottenstockar om det är en träbåt. På en plastbåt är det på motsvarande sätt en konstruktion i stål som tar upp belastningen av kölen. (källa)
3. En teoretisk kastparabel är rak när man ser den ovanifrån. I praktiken är projektilbanan alltid krökt åt ena eller andra hållet. Sidvind påverkar projektilen och blåser den åt sidan. Medvind eller motvind minskar respektive ökar luftmotståndet genom att hastigheten relativt luften påverkas. Roterande projektiler, som till exempel gevärskulor, påverkas av flera delvis motverkande krafter som skapar avdrift, bland annat corioliseffekten. (källa)
4. Vid kraftig sjögång eller annars besvärliga förhållanden är det ofta omöjligt att få fartyget upp i vind. Den vanliga lösningen är att i stället vända undan vinden, men om inte heller detta är möjligt, till exempel för att det inte finns tillräcklig utrymme, finns andra möjligheter, till exempel att då fartyget "vägrar i vändningen" (alltså tappar styrfarten för tidigt) övergå till en drejvändning eller genomföra en grundvändning med hjälp av ankaret. En drejvändning innebär en vändning undan vind som inleds med att man lovar upp som till en stagvändning och därefter brassar om rårna och bärgar aktersegel så att undanvindsvändningen går snabbt och därmed med så liten avdrift som möjligt. I frisk vind och hög sjögång är denna teknik farlig. (källa)
5. Tjalk är ett flatbottnat segelfartyg, ursprungligen från Nederländerna. Den är på sidorna, ungefär midskepps, försedd med så kallade svärd, eller stora träskivor i form av ett pärons längdsektion. Svärdet ärörligt kring en bult som genomgår dess smalare ända. Då fartyget seglar bidevind eller i någon riktning med vinden från sidan, släpps läsidans svärd i vattnet för att förhindra den avdrift, som annars, till följd av fartygets flatbottnade byggnadssätt, skulle äga rum. Fartyget, som vid lågvatten avses att kunna stå på botten, är vanligen riggad med en mast med gaffelsegel och tre försegel. (källa)
6. Viktiga prestandafaktorer är lateralplan (centerbord och roder, vilka motverkar avdrift), segelyta, bredd och vikt. Trimaranen har centerbord i huvudskrovet eller i utriggarna. Masten är ofta aerodynamiskt utformad, vridbar och omfångsrik i längsled. Mellan utriggarna och huvudskrovet finns normalt ett nät på vilket besättningen kan röra sig. (källa)
7. Ett centerbord är en nedfällbar fena på segelbåtar vars funktion är att hindra avdrift i sidled vid segling med vind från sidan (bidevind, halv vind och slör, i sjunkande grad). Centerbord är vanligast på segeljollar och segelkanoter men kan även förekomma på flerskrovsbåtar och i undantagsfall på kölbåtar. Skillnaden mellan ett centerbord och en köl på en segelbåt är dels att centerbordet ärörligt, dels att centerbordet inte innehåller någon betydande barlast och bidrar därför inte till att motverka den lutning som båten får när den seglar med vind från sidan. Det är till och med så att båten lutar mindre om centerbordet dras upp något. (källa)
8. Hur högt (hur nära vindögat) man kan gå beror på båtens skrovform och typ av rigg. En modern hög och smal rigg tar höjd bättre än de äldre mera långsträckta riggtyperna, som gaffel-, spri och loggertrigg, som i gengäld ofta vinner på undanvindar (vinden akterifrån). Likaså tillåter ett modernt skrov med djup köl att man styr närmare vinden än de äldre, vilka ger större avdrift. (källa)
9. Denna artikel behandlar sjö- och luftfartsbegreppet avdrift. För projektilers avdrift se Avdrift (ballistik). (källa)