Vad betyder och hur uttalas bassträng
Bassträng uttalas bas|sträng.
Ordformer och varianter av bassträng
Singular
- bassträng
- obestämd grundform
- bassträngs
- obestämd genitiv
- bassträngen
- bestämd grundform
- bassträngens
- bestämd genitiv
Plural
- bassträngar
- obestämd grundform
- bassträngars
- obestämd genitiv
- bassträngarna
- bestämd grundform
- bassträngarnas
- bestämd genitiv
Bassträng är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet bassträng
Österbyharpan utmynnade på 1860-talet i silverbasharpan (även kallad C-durharpa, tenorharpa eller Tierpsharpa), hade två rader nycklar och två melodisträngar (stämda i a1 och c1) placerade närmast nycklarna. De båda bassträngarna i g och c ligger längst från nycklarnas tangenthuvuden. Silverbasharpan har vanligen 9–10 resonanssträngar.
Vevliran påminner till det yttre en del om nyckelharpan. Dock uppstår ljudet genom att ett hartsat hjul, som drivs av en vev, gnids mot strängarna. Vevliran har melodisträngar, borduner (bassträngar som ljuder med en konstant ton) samt ibland ett så kallat "knarrstall". Knarrstallet ligger löst fasthållet under en bordunsträng mot ljudlådan. När vevens rotationshastighet kort ökas, följer bordunsträngen med hartshjulet en kort bit, men faller snabbt ned tillbaka och orsakar några slag, så kallade knarr, på knarrstallet. Dessa knarr används av vevlirespelaren för att rytmisera och markera i musiken.
Det fanns flera olika knäppinstrument som föregick den moderna klassiska gitarren. Omkring 1800 var gitarrnormen ett sexsträngat instrument, stämt i e-a-d-g-b-e. Föregångarna hade varit mindre i storlek, haft andra stämningar, dubbelsträngar och färre strängpar, men har gradvis konstruerats med allt större resonanslåda. Den som gav den moderna klassiska gitarren den slutliga formen var Antonio Torres (1817-1892). En modern klassisk gitarrs totala längd är 100 cm, med en stränglängd på 65–66 cm. Vidden på övre delen av kroppen är 27–28,5 cm, och vidden på nedre delen 35–37 cm, medan midjan är 23,5–24,5 cm. Det finns alltså större akustiska gitarrer än den klassiska gitarren. Diskantsträngarna tillverkades ursprungligen av djurtarmar, men efter andra världskriget infördes nylon. Bassträngarna tillverkas av metallomspunnen silkestråd.
