Befordringsgång Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet befordringsgång

1. Klinikchef var i Sverige en tidigare använd titulatur på den som hade det medicinska och administrativa ledningsansvaret för en klinik, ett kliniskt laboratorium etcetera. I primärvården motsvarades det av distriktsöverläkare. Ursprungligen skulle klinikchefen utses bland klinikens överläkare och den inofficiella befordringsgången var, att den som hade längst tjänstgöringstid eller var äldst tilldelades funktionen. I och med 1983 års hälso- och sjukvårdslag (HSL) gavs dock möjlighet att utse annan än läkare till klinikchef, och så skedde också i ett drygt hundratal fall. I dessa fall utsågs en medicinskt ledningsansvarig (MLA) läkare. År 1991 ändrades HSL och både det administrativa och medicinska ledningsansvaret placerades hos samma befattningshavare, benämnd chefsöverläkare. År 1997 ändrades åter klinikledningsansvaret och titulaturen blev verksamhetschef. I de fall denne icke var legitimerad läkare tillsattes en medicinskt ledningsansvarig läkare som verksamhetschefens bisittare analogt den kommunala funktionen medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Den medicinskt ansvarige läkaren är underställd verksamhetschefen, förutom i medicinska frågor. (källa)
2. Kejsartidens romerska armé hade en väl utvecklad befälsordning med inte mindre än sex särskilda befälskårer och noggrant definierade militära grader. De högsta graderna var reserverade för samhällseliten och paradoxalt nog karaktäriserades den romerska armén av att ju högre befäl man hade, desto mindre militär erfarenhet krävdes. I de två högsta befälskårerna omfattade befordringsgången både civila och militära befattningar och kan sägas ha varit av politisk natur. (källa)
3. Under första världskriget tjänstgjorde Bittrich som löjtnant vid det tyska flyget och sårades två gånger. Därefter arbetade han några år på ett mäklarkontor, men han anslöt sig återigen till de väpnade styrkorna som medlem av ett hemligt tyskt flygförband och ägnade åtta år åt att lära ryssar att flyga. När Adolf Hitler kom till makten år 1933 anslöt sig Bittrich till det nyuppsatta Luftwaffe, men i mitten av 1930-talet övergick han till Waffen-SS, där befordringsgången var snabbare. (källa)
4. Tjänsternas inplacering i lönegrader bestämdes i avtalsförhandlingar medan löneklassen bestämdes av anställningstid. För tjänster med reglerad befordringsgång skedde även uppflyttning av lönegrad efter viss anställningstid. Det fanns även speciell indelning för om tjänster låg i dyrort eller ej. (källa)
5. Henrik Walters militära befordringsgång var följande: korpral 1645, sergeant 1656, fänrik 1657, kaptenlöjtnant 1659, kvartermästare 1665, kapten 1677, major samma år och överstelöjtnant 1682. Han beviljades avsked ur krigstjänsten den 21 maj 1689. Han hade då medverkat i samtliga de krig, som ledde till Sveriges stormaktsställning. (källa)
6. Max Weber lade fram en teori för hur en ideal byråkrati ska fungera för att dels stödja den större organisation (till exempel samhället, kommunen, företaget) som byråkratin är en del av, dels arbeta utan inre spänningar och konflikter. Precis som det finns en effektivaste form av lagerhållning eller marknadsföring, finns det en perfekt form av byråkrati. I denna ska befordringsgång, makt och position utgå ifrån kompetens och klara regler, och inte enligt nepotistiska mått. Den byråkratiska organisationen bör vidare karakteriseras av hög decentralisering av små beslut, men hög centralisering av stora beslut. Ett annat karaktärsdrag är kategoriseringen av kunder och en rutinmässig behandling av dessa. Två organisationstyper i den privata sektorn som visat sig fungera bättre med en webersk byråkratisk struktur är banker och försäkringsbolag. (källa)
7. En SD-elev på kommissarienivå skulle ha avlagt studentexamen och gjort värnplikten som plutonchef vid Waffen-SS. SD-utbildningen började med 18 månaders grundutbildning, fortsatte med 18 månaders SD-skola och avslutades med 18-24 månaders aspiranttjänstgöring. Efter avslutad SD-skola ägde befordran till SS-Obersturmführer rum, därefter skedde befordran efter en reglerad befordringsgång. Efter fem års tjänst och 30 års ålder ägde befordran rum till SS-Hauptsturmführer. Efter ytterligare sju års tjänst och 37 års ålder ägde befordran rum till SS-Sturmbannführer. Vid 44 års ålder ägde befordran rum till SS-Obersturmbannführer. Förtidsbefordran kunde äga rum på grund av förtjänst, skicklighet och förekomsten av lediga tjänster. (källa)