Vad betyder och hur uttalas bekännelsekyrka
Bekännelsekyrka uttalas be|känn|else|kyrka.
Ordformer och varianter av bekännelsekyrka
Singular
- bekännelsekyrka
- obestämd grundform
- bekännelsekyrkas
- obestämd genitiv
- bekännelsekyrkan
- bestämd grundform
- bekännelsekyrkans
- bestämd genitiv
Plural
- bekännelsekyrkor
- obestämd grundform
- bekännelsekyrkors
- obestämd genitiv
- bekännelsekyrkorna
- bestämd grundform
- bekännelsekyrkornas
- bestämd genitiv
Bekännelsekyrka är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet bekännelsekyrka
Svenska kyrkan räknar sina historiska rötter till Sveriges kristnande, och var då en del av den Romersk-katolska kyrkan. Genom Reformationen på 1500-talet kom det som tidigare varit Uppsala kyrkoprovins och som löd under påven att bli en nationell evangelisk-luthersk bekännelsekyrka under kungen. Central för reformationen i Sverige var Uppsala möte år 1593, där den svenska kyrkan anslöt sig till den Augsburgska bekännelsen, kungen blev kyrkans beskyddare och katolsk, kalvinism och zwinglism förbjöds.
12 januari – I Sachsenhausen norr om Berlin prästvigs Hannelotte Reiffen och Ilse Härter inom den tyska Bekännelsekyrkan, de första kvinnorna i Tyskland som prästvigs till samma ämbete som manliga präster.
Denna hemliga protest har av en äldre tids historiker setts som bevis för det katolska partiets svekfullhet. Rimligare är att se den som resultatet av en kunglig balansgång mellan två mäktiga men oförenliga viljor. Även protesten kan ha blivit framtvingad – denna gång av Malaspina och kungens jesuitiska biktfäder. I vilket fall som helst skulle den knappast ha kunnat få någon praktisk betydelse, eftersom kungen aldrig var ens i närheten av en sådan maktställning att han på allvar kunnat hota den lutherska bekännelsekyrkan i Sverige.
I den långvariga och bittra liturgiska strid som inleddes 1574 tillhörde flera av huvudpersonerna bland oppositionen Bureätten och Norrlandsortodoxin. På motsatt sida i konflikten stod bland andra den ovannämnde Bureättlingen och ärkebiskopen Andreas Laurentii ("Björnram"), som försökte genomdriva Johan III:s linje i katolsk riktning. Följden av att motståndarsidan segrade blev att dessa Bureättlingar och deras släktingar i egenskap av biskopar och ärkebiskopar kom att få stort inflytande under ett halvsekel från 1590-talet och framåt, då kyrkan formades till en svensk evangelisk-luthersk bekännelsekyrka.
