Vad betyder och hur uttalas beredskapsarbete
Beredskapsarbete uttalas be|red|skaps|arbete.
Beredskapsarbete betyder för motverkande av arbetslöshet.
Ordformer och varianter av beredskapsarbete
Singular
- beredskapsarbete
- obestämd grundform
- beredskapsarbetes
- obestämd genitiv
- beredskapsarbetet
- bestämd grundform
- beredskapsarbetets
- bestämd genitiv
Plural
- beredskapsarbeten
- obestämd grundform
- beredskapsarbetens
- obestämd genitiv
- beredskapsarbetena
- bestämd grundform
- beredskapsarbetenas
- bestämd genitiv
Beredskapsarbete är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet beredskapsarbete
Kyrkostyrelsen företräder trossamfundet och har därmed rollen att vara kyrkans samlade röst i samhället. Det åligger kyrkostyrelsen att bereda och verställa kyrkomötets beslut. Kyrkostyrelsen leder och samordnar även Svenska kyrkans beredskapsarbete. Kyrkostyrelsen beslutar i alla övergripande och löpande frågor på nationell nivå samt utser råd och kommittéer för olika verksamheter, till exempel forskning, kultur, samiskt kyrkoliv och miljöfrågor. Allt efter behov tillsätter Kyrkostyrelsen utredningar i aktuella kyrkliga frågor.
Beredskap kallas ett tillstånd där man är förberedd att möta ett kommande tänkt läge, ofta av kritisk natur – krigsberedskap, brandberedskap och liknande. I tider av bristande sysselsättningsmöjligheter, till exempel under en lågkonjunktur, kan så kallat beredskapsarbete ordnas, se även nödhjälpsarbete.
Beredskapsarbete eller beredskapsjobb är ett offentligt finansierat arbete som inrättats för att minska arbetslösheten. De var vanliga i Sverige under den internationella lågkonjunkturen i början av 1930-talet. Beredskapsarbetet var till skillnad från de avskydda AK-jobben ("ersättning lägre än lägsta grovarbetarlön på orten") samhällsnyttigt arbete på marknadsmässiga villkor. Beredskapsarbetena gav ersättning och övriga villkor på samma nivå som kollektivavtalen för motsvarande arbetsuppgifter. Övergången från AK till beredskapsjobb hade sin upprinnelse dels i kraven från de arbetslösas föreningar, till exempel De arbetslösas förening i Stockholm som reste kravet på likalön redan 1919, dels i att Sverige undertecknade ILO-konventionen nr 26 (numera nr 29) "... angående tvångs- eller obligatoriskt arbete" 1931.
