Berghäll Synonymer Betyder Uttal

• klippa

Hur används ordet berghäll

1. Fredlöshet som företeelse i de germanska områdena var ett instrument för att se till att förövare inställde sig till rättegång vid ting. Ingen polismakt fanns att tillgå, förövaren fick själv för att undgå fredlöshet se till att inställa sig och erbjuda sådan bot att motparten godtog den. På tingsplatsen gällde frid, även för den fredlöse (ett av de äldsta rättsdokumenten i Sverige är run-klotter på en berghäll, som talar om att ristaren sökt skydd på tingsplatsen - ungefär som man i senare tid sökt skydd i kyrkor). (källa)
2. Det bildas genom att nederbörd mycket sakta tränger ner genom marken (infiltration) och sjunker neråt (perkolation). När vattnet når en ogenomtränglig yta (akvifug), exempelvis en sprickfri berghäll av någon kristallin bergart, så magasineras vattnet och fyller ut de hålrum som finns i de lösa jordlagren ovan. Grundvattenytans läge har stor betydelse när man ska gräva brunnar, bygga tunnlar och bergförvar, i jordbruk och i den allmänna samhällsplaneringen. För dricksvattenförsörjning till städer och andra samhällen försöker man så långt som möjligt använda grundvatten. Grundvattenreservoarerna i Sverige finns framförallt i våra rullstensåsar. Grundvattnet kan vara några veckor eller flera tusen år gammalt beroende på akviferernas uppbyggnad och mäktighet. (källa)
3. En häll, berghäll eller hälleberget kallas det man ser som blottad berggrund. Det vill säga en berggrundsyta som påverkats av mekaniska krafter så att växtlighet saknas, inte är övertäckt av jordlager eller bebyggelse. (källa)
4. Är mår bottnad på morän, har humussyror lakats ur neråt, podsol. Om mår är bottnad på hälleberget är transporten utefter bergets fall, med litet olika utfall i bottenskiktet som resultat. I gränsen mellan berghäll och morän, följer blekjorden bergets fall, och rostjorden blir hård som pinnmo, närmast under. (källa)
5. Berghäll (finska: Kallio) är ett distrikt och en stadsdel i Helsingfors. (källa)