Betydelseskiljande Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet betydelseskiljande

1. Ett grafem (från grekiskans graphē som betyder "skrift", och ändelsen -em från fonem.) är ett skriftspråks minsta betydelseskiljande enhet, till exempel bokstäver eller siffror. Många grafem kan ges olika form i olika sammanhang (olika typsnitt, handskrift–tryckt skrift, position i ord). Tydliga exempel på tecken i det latinska alfabetet med ett varierat utseende är "lilla g", "lilla a" och siffran 7 (med eller utan streck). De olika formerna, de konkreta tecknen på papperet eller bildskärmen, kallas grafer. Om flera grafer är manifestationer för samma grafem, kallas de allografer. Det gäller således graferna ⟨α⟩ och ⟨a⟩. Jämför förhållandet mellan allofoner och fonem. (källa)
2. En överföring av strukturalism till ett annat område, socialantropologin, företogs först och främst av Claude Lévi-Strauss (1908–2009). Han var starkt influerad av Marcel Mauss, som ibland kallas den franska strukturalistiska sociologins grundare. Släktskapsförhållande, konst och umgängesformer uppvisade en språklig struktur, menade Lévi-Strauss. De har betydelseskiljande element (relationer), får betydelse endast i systemet och är kollektiva. (källa)
3. Ordtoner utnyttjas i många språk som betydelseskiljande element, på samma sätt som ordens fonem och inre längd- och tryckförhållanden. De flesta av de kända språken använder toner i någon form på ett kontrasterande sätt. Ett sådant tonalt fonem kallas för tonem. Olika tonhöjder produceras genom att stämläpparnas spänning förändras. (källa)
4. En del språk har rörlig betoning. Det innebär att betoningen kan ligga var som helst i ordet. Det finns dock alltid mer eller mindre komplicerade regler för betoningen i dessa språk. Exempel är svenska, engelska, spanska, ryska och tyska. Det finns ofta många undantag från betoningsreglerna i dessa språk. Att betoningen ärörlig innebär att den kan vara betydelseskiljande. (källa)