Bifalla Synonymer Betyder Uttal

• bevilja
• godkänna
• medgiva
• tillstyrka

Hur används ordet bifalla

1. Ett tankfartyg med ett djupgående av drygt 8,5 meter stötte i oktober 1977 under lotsning i dagsljus norrut i farleden Landsort-Södertälje på ett i sjökortet över området inte utmärkt grund, beläget i farleden. Svenska staten och rederiet förde talan mot varandra. Staten yrkade ersättning enligt 1973 års oljeansvarighetslag för uppkomna oljeskador och ersättning för utgiven bärgarlön. Rederiet yrkade ersättning för skadorna på fartyget och, om statens yrkande om ersättning för utgiven bärgarlön skulle bifallas, för vad rederiet sålunda kunde åläggas att utge till staten. (källa)
2. Inom processrätten i Sverige skiljer man mellan bestämmelser om talerätt, som avser behörigheten att vara part i en rättegång angående frågan om käromålet ska bifallas eller ogillas och materiella bestämmelser som begränsar möjligheterna att få bifall till talan. Skälet till att man gör denna distinktion är att bristande talerätt är ett rättegångshinder som medför att käromålet ska avvisas ex officio enligt 34 kap. 1 § andra st rättegångsbalken, medan brister i fråga om de materiella förutsättningarna leder till att käromålet ska ogillas. (källa)
3. Acklamation, latin för bifallsrop, är en form för frågeställning där en grupp människor förväntas svara bifallande genom att gemensamt ropa ja. (källa)
4. Carl Johan Svensén var i riksdagen starkt engagerad för ett antal liberala frihetskrav, såsom upphävande av kyrkans makt över skolväsendet och avskaffande av indelningsverket. Vid 1862 och 1865 års ståndsriksdagar verkade han framgångsrikt för stärkande av kvinnans ställning, och han fortsatte sedan att driva bland annat att systemet med giftoman skulle avskaffas och att gifta kvinnors rättigheter skulle förbättras. Bland hans övriga reformkrav kan också nämnas avskaffande av teatercensuren, samt försäljning av statlig mark för att öka de självständiga mindre jordägarnas antal. Hans viktigaste politiska insats under de sista åren var ett av andra kammaren två gånger, 1882 och 1883, bifallet förslag om upphävande av kyrkomötets vetorätt. (källa)
5. Högsta domstolen har i beslut 1986-09-05 i ärende Ö 1233-86 icke bifallit kvarstad som begärts för att avbryta preskription eftersom käranden inte "gjort troligt att svaranden avsåg att skaffa undan egendom". (källa)
6. År 1917 tillsattes en utredning om införande av en "postcheckrörelse". Detta för att tillgodose samhällets behov av effektivare betalningsförmedling genom kontantlösa betalningar genom girering, efter mönster från kontinenten. Utredningen tillstyrkte enhälligt idén i sitt betänkande 1919. Riksdagen biföll förslaget 1924 och på nyåret 1925 startade Postgirot som en del av Postsparbanken. Den som önskade ett konto fick förutom en skriftlig ansökan även betala in ett grundbelopp som alltid måste finnas innestående på kontot. Idén fick ett snabbt genomslag och redan under det första verksamhetsåret öppnades över 5 000 konton. 1926 startades utlandsrörelsen. 1938 öppnades det 100 000:e postgirokontot. 1954 började hålkortstekniken användas. 1962 togs första datamaskinen, IBM 1410, i drift. 1963 infördes optisk läsning. 1965 öppnades det 500 000:e postgirokontot. 1979 infördes ränta på postgirokonton förörelseidkare. 1981 öppnades det 1 000:e postgirokontot. 1990 fick postgirot rätt att ge företag betalningskredit och fritt sätta räntan på postgirokonton. 1992 kompletterades utbudet med GiroKredit - specialinlåning och mottagarränta. Postgirot deltog samma år i införandet av Eurogiro - ett europeiskt nät för internationell betalningsförmedling. (källa)
7. I NJA 1989 s 829 hävdade Riksåklagaren, (RÅ), att rån skulle bedömas grovt - trots att attrapper och icke verkliga vapen använts - vilket Högsta domstolen icke biföll. (källa)
8. Den 13 februari lade regeringen fram sitt förslag för riksdagen. Den 23 april biföll första kammaren förslaget med 82 röster mot 68. Efter en rekordlång debatt i andra kammaren avslogs dock regeringens förslag med 117 röster mot 111. (källa)
9. Grundlagsberedningens slutbetänkande presenterades i mars 1972 och innehöll förslag till en ny regeringsform och en ny riksdagsordning. En proposition (1973:90) grundades på slutbetänkandet och efter några små justeringar gjorda i konstitutionsutskottet (1973:26) bifölls förslagen i riksdagens båda kammare. Efter valet 1973 bekräftades det vilande förslaget och den nya regeringsformen kunde träda i kraft den 1 januari 1975. (källa)