Vad betyder och hur uttalas bilddyrkan
Bilddyrkan uttalas bild|dyrk|an.
Ordformer och varianter av bilddyrkan
Singular
- bilddyrkan
- obestämd grundform
- bilddyrkans
- obestämd genitiv
- bilddyrkan
- bestämd grundform
- bilddyrkans
- bestämd genitiv
Bilddyrkan är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet bilddyrkan
Bilddyrkan är, med undantag för zoroastrismen, den ortodoxa judendomens framställning i bild av gudomen och de religiösa idéerna. I regel har dessa bilder i sig dyrkats. De första kristna använde sig i huvudsak av symboliska och icke individualiserade framställningar som fortfarande kan ses i vissa kristna katakomber.
Först på 700-talet började med den s.k. bildstriden åren 726-842 en allvarlig reaktion mot bilddyrkan. I två edikt, från 726 och 730, förbjöd kejsar Leo III Isauriern proskynesis, det vill säga bruket att falla ned och kyssa bilderna. Han beordrade att bilderna skulle avlägsnas, men denna ikonoklasm blev aldrig särskilt djupgående. Folkets motstånd, stött av påvarna Gregorius II och Gregorius III, var för stort.
Kejsaren Konstantin Kopronymos (741–775) höll 754 i sin huvudstad en välbesökt rikssynod, där bilddyrkan förklarades vara avgudadyrkan och Satans påfund i strid mot bibel och förnuft. Medan kejsaren var skoningslös mot bilddyrkan i de österländska kyrkorna uttalade en romersk synod sitt motstånd mot kejsarens reformförsök. Kejsaren Leo IV Chazaras fortsatte motståndet mot bilddyrkan och det var inte förrän denne avlidit 780 som lugnet lade sig efter att kejsarinnan Eirenes medverkat till att en ekumenisk synoden hölls i Nicæa 787. Vid synoden stadgades att det var tillåtet att ära bilderna med kyss och knäfall, men inte dyrka dem. Dyrkan tillkom endast det gudomliga och dyrkan av bilderna fick endast avse det framställda föremålet.
Protestantismens återvändande till det inre och andligt centrala i kristendomen ledde också till förkastandet av bilddyrkan. Inom det reformerta området ledde det till att värdefulla historiska minnesmärken förstördes och att alla kyrkliga prydnader togs bort. Lutheranismen antog i stort sett samma ståndpunkt som de karolingiska böckerna och tog ställning mot bildstormandet.
