Bjällra Synonymer Betyder Uttal

• klocka
• pingla

Hur används ordet bjällra

1. Under senare delen av medeltiden (1100–1400-talen) var snabelskor vanliga. De var gjorda av tyg och hade framtill en lång spets (snabel) som stoppades med blånor eller hö. Av praktiska skäl bands "snabeln", om den var extra lång, upp med en fin kedja, som fastgjordes vid knäet. Förkonstlingen ökades ytterligare genom att en liten klingande bjällra syddes fast på spetsen. Vid dåligt väglag satte man på en undersko med klackar under hälen och trampdynans främre del. Snabelskorna avlöstes på 1500-talet av en motsatt ytterlighet oxmuleskorna (eller björnkloskorna). De var tvära och breda i tån och låga baktill. Under senare delen av 1500-talet blev skorna i stället kortspetsiga. (källa)
2. Ursprungligen var tarotkortens fyra färger ofta i de spanska kortfärgerna: bägare, mynt, stav och svärd, eller de "italienska" (numera främst tyska) färgerna: ekollon, hjärta, löv och bjällra (framför allt i östra Europa). Tarotkort i de fransk-engelska färgerna (klöver, hjärter, spader och ruter) började tillverkas i Tyskland på 1700-talet. De första sådana kortlekar hade olika djur som motiv på trumfkorten. Därför kallas de djurtarot. (källa)
3. Tjuren är ett flockdjur. Detta utnyttjar man på så sätt att man blandar de tjurar som skall delta i tjurfäktningen med några utvalda, lugna och tränade tjurar/oxar. Oxarna har ofta en bjällra runt halsen. I en dags tjurfäktning ingår vanligen fyra eller sex tjurar. I Pamplona drivs alla tjurarna samtidigt med hjälp av sådana tränade oxar (cabestros) som leder flocken rätt. (källa)
4. Bjällra är en typ av klocka (i betydelsen slagverk). (källa)