Bladmossa synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas bladmossa

Bladmossa uttalas blad|mossa.

Ordformer och varianter av bladmossa

Bladmossa är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet bladmossa

Hos mossor saknas blad helt på sporofyten men bladliknande strukturer (ofta kallade blad) finns hos gametofyterna hos bladmossor och vissa levermossor.

Hos alla typer av mossor (levermossor, nålfruktsmossor och bladmossor) är sporer den aktiva spridningsenheten. Efter att spermier befruktat äggcellen hos honmossan växer den diploida (2n) sporofyten upp. Längst upp sitter sporkapseln där reduktionsdelning sker och sporer (n) bildas. Därefter öppnas kapseln och sporerna sprids. När sporerna gror kan nya haploida (n) mossplantor (gamofyter) växa upp. Hos vissa enkelt byggda levermossor kan sporkapselstjälken ibland saknas.

Termen tvåbyggare används också om fröväxter med hanliga och honliga individer som tillhör de nakenfröiga växterna (och därigenom saknar "blommor"). Detta gäller barrväxter som en och idegran, samt ginkgo, kottepalmer och efedror. Termen används också i relevanta fall för bladmossor (exempelvis stor björnmossa) och levermossor.

Vitmossor (Sphagnopsida) är en klass av bladmossor. Vitmossorna utgör en enda familj, Sphagnaceae, med huvudsakligen ett enda släkte, Sphagnum.

Björnmossa, även stor björnmossa (Polytrichum commune) är en art i divisionen bladmossor som beskrevs av Hedwig 1801. Enligt Catalogue of Life ingår björnmossa i släktet björnmossor och familjen Polytrichaceae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet björnmossor och familjen Polytrichaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Stjärnmossor (Mnium) är ett släkte av bladmossor som växer i mest i lövskog och andra skuggiga fuktiga miljöer. Familjen Mniaceae omfattar i Norden numera detta enda släkte, Mnium, med sju arter varav de flesta finns i fjällen. De flesta stjärnmossor är några centimeter höga och löst tuvade. Stjärnmossor har ovala till långsmala blad, de flesta med tjock kantlist och parvisa tänder.

Praktmossesläket (Plagiomnium) är ett släkte av bladmossor som växer i mest i sumpskog, kärr och ädellövskog och andra skuggiga fuktiga miljöer. Familjen Plagiomniaceae omfattar i Norden två släkten, Plagiomnium och Pseudobryum. Plagiomnium omfattar 25 arter globalt, varav nio arter i Norden. De flesta praktmossor är decimeterhöga och bilar lösa tuvor. Stammarna är gröna och har rikligt med rhizoider. Bladen är stora och breda med en mycket tydlig nerv. Bladen har kantlist och tydliga enkla tänder.

Lysmossa (Schistostega pennata) är en mossa som växer på skuggiga och fuktiga platser, till exempel i grottor och klippskrevor eller under rotvältor. Det är en bladmossa med 4 till 7 millimeter långa, platta skott, försedda med fjäderlikt arrangerade, ljusgröna till lite blågrönaktiga ovalt spetsiga blad. Dess namn kommer av att mossan då man betraktar den kan se ut att vara självlysande, något den dock inte är, utan det gröngulaktiga sken man ser kommer av att dess protonema (trådlik förgrodd som bildas då mossans sporer gror) har speciella celler som fokuserar och reflekterar ljus.

När det mogna anteridiet fuktas av regn eller dagg, vilket är nödvändigt för befruktningens verkställande, öppnar det sig, och innehållet kastas ut, varvid spermatozoiderna befrias ur modercellerna och överförs till arkegonierna. De är till formen flasklika och omsluter i nedre delen den rundade äggcellen. I arkegoniets hals finns några celler ("kanalceller"), som övergår till slem som, påverkat av fuktighet, sväller och spränger arkegoniets av endast ett cellager bildade hals i dess spets. Därefter uppfångar slemmet, som sitter kvar i mynningen, spermatozoiderna och leder dem ned till äggcellen. De har alltså samma funktion som det klibbiga märket och den ledande vävnaden hos blomväxters pistiller. Med befruktningen är den första, den könliga generationen, gametofyten, hos mossor avslutad. Den andra, den könlösa generationen, sporofyten, som är ett resultat av befruktningen, börjar med bildandet av ett embryo genom en regelbunden delning av den befruktade äggcellen. Detta embryo växer sedan ut till ett sporgömme (sporogon), som sitter kvar på moderväxten och helt eller delvis hämtar sin näring från denna, medelst en "fot", som tränger ned i moderväxtens vävnad. Från foten växer ett kortare eller längre skaft upp. Det bär upp det egentliga sporgömmet. Detta har form och utseende av en kapsel som öppnar sig på olika sätt hos olika familjer bland mossorna. Kapseln hos bladmossorna har klyvöppningar, som saknas hos de delar som hör till den första generationen.

De egentliga bladmossorna (Bryopsida) är den klass i divisionen bladmossor som innehåller flest arter, antalet uppskattas till 9 000 vilka finns representerade över hela jordklotet. De egentliga bladmossorna kännetecknas av att peristomet har tandkransar som byggs upp av celldelar, inte hela celler, så kallat arthodontiskt peristom.