Brand Synonymer Betyder Uttal

• eld
• eldsvåda

Hur används ordet brand

1. Gipsskivan har brand- och ljudhämmande egenskaper och har normalt en tjocklek på 13 mm eller 9 mm för renovering av befintliga skivmaterial. Gipsskivan monteras i ett eller flera lager beroende på brand- och ljudhämmande krav. (källa)
2. Fram till år 2000 fanns Sveriges enda glasspinnefabrik i Arkelstorp norr om Kristianstad i Skåne. Verksamheten som startade på 1930-talet ägdes sedan 1975 av glasstillverkarna GB, Hemglass och Carlshamns glass. Sista produktionsåren producerade fabriken cirka en miljon glasspinnar per dag. Verksamheten upphörde dock 2000, och året efter förstördes större delen av fabriksbyggnaden av en brand. Numera importerar alla svenska glasstillverkare sina glasspinnar från andra länder. (källa)
3. Granen bildar på många platser skogar som är mycket skuggrika. Den är till sin natur ett sekundärt trädslag och växer således upp inne i en redan sluten skog. När granskogen väl slutit sig så har endast andra sekundära trädslag konkurrenskraft att växa upp till stora träd, såvida inte en stor störning som till exempel brand, storm eller översvämning stör och skapar förutsättningar för andra trädslag. Granskogen uttränger därför lätt både ek och tall. (källa)
4. Byggnader med stråtak fattar inte eld oftare än hus med tak av "hårt material". Däremot är det svårare att släcka elden på ett stråtak, om den väl fått fäste. Gamla byggnader har ofta dåliga skorstenar. Försäkringspremierna är högre för halmtak eftersom skadorna blir större om en brand bryter ut och det är dyrare att ersätta ett stråtak än ett standardtak. Att impregnera stråtaket på flamskyddsmedel kan hjälpa mot antändning och förhindra en snabb brandutveckling. De flesta bränder på stråtak börjar dock inte på ytan, då denna ofta är fuktig (särskilt i Storbritannien) utan i halmen kring skorstenen eller inifrån byggnaden. (källa)
5. Håbrand (Lamna nasus), även sillhaj, är en art i underklassen hajar. Namnet sillhaj syftar på artens föda som företrädesvis består av sill och besläktade fiskarter. (källa)
6. Inflammation (av latinets inflammatio, brand) är i vid bemärkelse kroppens försvar mot skadevållande faktorer. Det är en del av den komplexa reaktion från blodet som uppkommer då kringliggande vävnader utsätts för skada. Skadan kan komma från främmande organismer som trängt in i vävnaden, mekaniska eller skador på cellerna eller irriterande ämnen. Inflammationen är organismens ansträngning att ta bort de störande faktorerna och påbörja läkningsprocessen. Begreppet inflammation innebär inte i sig att det förekommer en infektion. Men det är vanligt att infektioner sätter igång inflammationer. (källa)
7. Användningsområden för flerglasrutor har med tiden blivit många. För brandskyddsglas används flera skivor floatglas med mellanliggande skikt av vattenglas, som är helt transparent. Vid brand spricker glaset närmast branden men brandskyddsskiktet håller glasbitarna på plats och bildar så en barriär mot flammor och brandgaser. (källa)
8. En järnridå är en ridå av metall som finns på teatrar. Vid händelse av brand sänks järnridån ned och skiljer teatersalongen från scenen för att hindra branden att sprida sig. (källa)
9. Ett kassaskåp är ett skåp avsett att låsa in värdesaker i. Skåpet är utformat så att det ska vara svårt att komma in i för obehöriga och att innehållet i skåpet ska tåla hög värme, vid brand. Kassaskåpet är ofta tillverkade i stålplåt med armering. Armeringens beskaffenhet är ibland hemlig för att försvåra för kriminella. Kassaskåp finns i en mängd olika klassningar och kan vid vissa klassningar även kallas för värdeskåp eller stöldskyddsskåp. Innan ett skåp får sin svenska klassning och blir godkänt av försäkringsbolagen så genomförs det ett antal tester. (källa)
10. En typ av KERS-system baserar sig på lätta svänghjul som har en förmåga att ta upp och avge energi snabbt - något ett batteri har svårt att klara av på grund av risk för brand. Dessutom förlänger systemen också livslängden på batterisystemen, då dessa kan användas som energidepåer istället för kraftdepåer. (källa)