Byggnadsnämnd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet byggnadsnämnd

1. Dessa nämnder ska tillsättas av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige enligt 3 kap 3 § kommunallagen. Exempel på sådana nämnder kan vara miljönämnd, (ibland bygg- och miljönämnd), byggnadsnämnd, fritidsnämnd, gymnasienämnd, kulturnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, nämnden för arbete och välfärd, socialnämnd (ibland omsorgsnämnd), skol- och barnomsorgsnämnd, teknisk nämnd, valnämnd och överförmyndarnämnd. I större kommuner kan kommundelsnämnder utses. Kommunfullmäktige utser ledamöter i nämnderna. (källa)
2. Bygglov utfärdas av kommunerna. Fram till 2012 kunde regering bestämma att för större byggen krävdes också byggnadstillstånd av länsarbetsnämnd, något som var ett samhällsekonomiskt styrmedel. Ett regelverk om byggnadslov gällde historiskt enbart städer och stadsliknande områden. 1947 ålades alla kommuner ha en byggnadsnämnd för att reglera bebyggelsen. Den gällde dock fortfarande endast tätortsbebyggelse. 1959 fick kommunerna möjlighet att reglera den tätare bebyggelsen även på landsbygden. Först 1972 inskränkes den då fria bebyggelsen på landsbygden. (källa)
3. Byggnadsnämnd eller Stadsbyggnadsnämnd kallas i regel den nämnd som den svenska Plan- och bygglagen (PBL) ålägger kommuner att ha för att sköta vissa uppgifter inom byggnadsområdet. Nämnden har en förvaltning som ofta kallas stadsbyggnadskontor. (källa)
4. Stadsingenjör är en kommunal under byggnadsnämnden sorterande befattningshavare, som i huvudsak verkställer tomtmätningar och handlägger frågor rörande stadsplan och tomtindelningar. (källa)
5. Med 1874 års byggnadsstadga föreskrevs att alla städer skulle ha en byggnadsnämnd, vars uppgift bland annat var att upprätta stadsplaner. Ett av syftena var att motverka brand, något som uppnåddes bland annat med bredare gator och större öppenhet. 1907 års stadsplanelag gav kommunerna själva möjlighet att vara med att påverka utformningen av stadsplanerna. Dessa skulle dock fortfarande godkännas av Kunglig Majestät, och det var fortfarande mycket begränsat vad dessa planer fick reglera, bland annat vilka markområden som skulle användas till bebyggelse, vilka som skulle användas till vägar och vilka skulle användas till offentliga platser. Kommunen fick rätt att lösa in mark till gator och andra allmänna platser. Med 1931 års byggnadsstadga ökade kommunernas möjligheter att få inflytande över planläggningen, till exempel med att bestämma byggnaders utformning. Från 1947 års byggnadslag gav ytterligare inflytande över bebyggelsen. Det blev möjligt att göra så kallade generalplaner över en tätort och regionplaner över flera kommuner. (källa)
6. Sedan skråväsendet upphört 1846 ansågs det viktigt att upprätthålla kompetenskravet hos byggmästarna varför fabriks- och hantverksförodningen stadgade att den som ville verka som byggmästare i städerna skulle uppvisa bevis om skicklighet i yrket. Från 1875 utfärdade Stockholms stads byggnadsnämnd sådana behörighetsförklaringar. behörigheten grundades på intyg om praktisk byggnadsverksamhet och betyg från fackskolor. Utanför städerna fanns inga sådana behörighetskrav. Med Stadsstadgornas upphävande försvann dess krav på byggmästarna, och idag används byggmästare som beteckning mindre lokala byggentreprenörer. (källa)