Byggnadsritning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet byggnadsritning

1. Apoteket var till en början inrymt i det Westmanska palatset men då huset 1829 köptes av Vetenskapsakademien flyttade apoteket till Drottninggatan 84. År 1858 flyttade verksamheten till en för apotekets räkning särskild uppförd byggnad på Drottninggatan 71A ritad av Johan Fredrik Åbom. Byggnadsritningarna visar iskällare, stötkällare, filtreringsrum och laboratorium i husets källarvåning. På bottenvåningen fanns förutom själva apoteket, diverse arbetsrum och sovplats för eleverna. Längst upp i gårdsflygeln fanns en kryddvind. (källa)
2. Kvarteret byggdes nära Lidingövallen som var Norra Lidingöbanans slutpunkt. Arkitekten Rudolf Arborelius hade redan erfarenhet av flerfamiljsvillor från sitt arbete i Gamla Enskede. De ursprungliga radhusen hade tre rum samt kök och är endast 5,75 meter breda. På grund av den mindre storleken var det under mitten av 1900-talet svårt att få kvarteret fylld. För att göra utrymmet större flyttades i vissa hus köket från bottenvåningen till källarvåningen, som ursprungligen bara var förråd. Orsakat av terrängens nivåskillnad har källarvåningarna olika höjd och även trapporna till ytterdörren är inte lika långa. Det antas därför att byggnadsritningen var en principskiss från England eller USA som modifierades lite efter platsens särdrag. (källa)
3. Torrklosett, TC. I motsats till vattenklosett, WC. TC används bland annat på byggnadsritningar. (källa)
4. Enligt Julius Posener finns inga byggnadsritningar från Gaudís hand, endast modeller. Dessa modeller kunde vara resultatet av mycket avancerade konstruktiva beräkningar utförda med rep, hängande vikter och roterande träkonstruktioner. Arkitekten/konstruktören Mark Burry kunde nyligen med hjälp av avancerad CAD-teknik avsedd för aeronautiska konstruktioner visa att La Sagrada Família rymmer både hyperbolisk geometri och interpolerade geometriska figurer. Gaudí använde denna geometri för att ge sin katolska tro trovärdig gestaltning, groteskerier, fantasterier och barock överdådighet skulle bekräfta trons sanningshalt. (källa)
5. Albinus var skicklig i sitt yrke och efterlämnade en större samling av utländska arkitekturböcker enligt hans bouppteckning i Stockholms stadsarkiv. Här får man också veta hur en arkitekt var klädd: svart sammetskappa, dito byxor i kläde, värjgehäng i "stickat" arbete och peruk. Albinus synes ha adlats i Tyskland eftersom hans brevsigill visar en hjälmkrönt vapensköld med ett fågelliknande djur och initialerna I T A. I slutet av sin levnad (från 1677) var han verksam i Estland, som arkitekt åt det estniska ridderskapet. Inga byggnader för detta är kända, däremot för den svenska högadeln, Magnus Gabriel De la Gardie (Hapsal)och riksamiralen Gustaf Otto Stenbock (Kolck?). En större projektritning för denne omnämns bland ett fåtal byggnadsritningar i arvskifteshandlingarna. (källa)
6. Grut gjorde dessutom ritningar till små bostadshus av trä, exempelvis "byggnadstyper för små jordbruk" år 1905 på beställning av Lantbruksakademien eller "Byggnadsritningar till moderna sportstugor och villor" som han utgav tillsammans med bl.a. Jakob J:son Gate. I tävlingen om ny stadsplan för Göteborg 1902 vann Grut, jämte ingenjör Nils Gellerstedt, andra priset. (källa)
7. Mellan 1913 och 1914 uppfördes den första skolbyggnaden, den byggdes på Hersby gårds tidigare ängsmark som var en gåva till Lidingö villastad och enligt villastadens stadsplan från 1913 avsatt för "allmänt ändamål", alltså skola och idrottsplats. En arkitekttävling föregick själva bygget. Första priset gick till arkitekt Alf Landén vars ritningar sedan bearbetades av arkitektkollegan Jacob Gate och därefter antogs som byggnadsritningar. Både Landén och Gate var vid den tiden ofta anlitade arkitekter med många uppdrag för Lidingö villastad. (källa)
8. Johan Peter Johansson var son till lantbrukaren Johannes Jakobsson. Han började måla och teckna redan som liten pojke och fick ofta måla porträtt och minnestavlor i hemtrakterna. Han utförde bland annat transparanger till äreportar vid bröllop. Han övertog föräldrahemmet Assarp 1:2 i Snöstorp men miste i en sprängolycka hemma på gården vänster arm och synen på ena ögat. Efter detta sålde han gården och lät bygga en stuga på en avstyckad del av tomten. Johanson var under många år verksam som kommunalman i Snöstorp. Han försörjde sig i stället på måleriet, främst så kallade "matsalstavlor", stilleben med vinkaraffer och frukter. Under 1920-talet började han även ägna sig åt att måla gårdar i trakterna runt Snöstorp. Han gjorde även byggnadsritningar och har bland annat ritat skolbyggnaderna i Fyllinge och Furet. Johan Peter Johansson lät även måla av Snöstorps gamla medeltidskyrka i samband med dess rivning, en målning som nu hänger i den nya kyrkan. (källa)
9. Några byggnadsritningar av Cronbergs palats finns inte bevarade, men med all sannolikhet har Tessin varit Räntmästarhusets arkitekt. När Tessin några år senare uppförde sitt eget hus vid Skeppsbron 20 (numera rivet), begärde han vis av erfarenhet först syn av grannhusen, så att inga besvärliga efterräkningar skulle uppstå. 1688 stod Räntmästarhuset färdigt. Gränden söder om byggnaden fick så småningom namnet Räntmästare gränd och trappan ner till vattnet Räntmästare trappen (Tillæus 1733). (källa)