Vad betyder och hur uttalas cellulosaindustri
Cellulosaindustri uttalas cellul|osa|industri.
Ordformer och varianter av cellulosaindustri
Singular
- cellulosaindustri
- obestämd grundform
- cellulosaindustris
- obestämd genitiv
- cellulosaindustrin
- bestämd grundform
- cellulosaindustrins
- bestämd genitiv
Plural
- cellulosaindustrier
- obestämd grundform
- cellulosaindustriers
- obestämd genitiv
- cellulosaindustrierna
- bestämd grundform
- cellulosaindustriernas
- bestämd genitiv
Cellulosaindustri är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet cellulosaindustri
På orten drivs pappers-, pappersförädlings- och cellulosaindustri. Jämsänkoski fick stadsrättigheter 1986.
På vattensågarnas tid, redan på 1700-talets början, hade älven börjat utnyttjas för flottning av timmer från skogsområden längre upp i älvdalen – bland annat ned till Lo vattensåg. När det enorma timmerskiljet anlades vid Sandslåön, som ett resultat av att ångsågarna etablerades, i början av 1870-talet växte älvflottningen snabbt i omfattning. Ångsågverken kunde drivas praktiskt taget året runt. Snart arbetade sommartid närmare 700 man ute på timmerskiljet. När cellulosaindustrierna kom, placerades från Väja till Utansjö, började man hämta timmer ända från norra Jämtland och södra Lappland. Ett stort antal flottleder genom älvar, biflöden och sjöar växte fram och på Ångermanälven flottades snart den särklassigt största mängden timmer i Skandinavien. Några flottningsleder nämns här. Timmer som avverkats uppe vid Kultsjön och Malgomaj togs via vattensystemen förbi Vilhelmina och Åsele och in i Ångermanälven. Timmer som avverkats i Strömsunds kommun nådde Ångermanälven via Faxälven och Fjällsjöälven, en sammanlagd flottningssträcka på 30–35 mil.
I Mänttä finns en betydande pappers- och cellulosaindustri, grundad av Gustaf Adolf Serlachius, tidigare G.A. Serlachius Oy, numera Metsä Tissue.
Kaskö förändrades på 1970-talet, då Metsä-Botnia etablerade en cellulosaindustri på orten, från att ha varit en ort med en övervägande svensktalande småstadsbefolkning, blev det ett industrisamhälle med finskspråkig majoritet på cirka 70 %. Åren 2004–2005 etableras ytterligare en fabrik genom M-real som byggde en kemitermomekanisk massafabrik. År 2008 lades Metsä-Botnia i Kaskö ner.
