Cumulusmoln Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet cumulusmoln

1. Piloter kan idag flyga i många timmar om de söker upp varma uppvindar, vilket kallas för termikflygning. Hittar man en uppvind kan man ligga och svänga i denna för att nå högre höjder och när man väl bemästrar metoden att färdas från uppvind till uppvind kan man färdas många mil. Dessa uppvindar känns igen av den erfarne piloten via molnens form och rörelser samt markens egenskaper. Bra hängflygningsväder indikeras exempelvis av välformade cumulusmoln med mörk botten. (källa)
2. Efter hand som termiken stiger, blir den nedkyld och tappar i hastighet. Även temperaturen sjunker och vattenångan i luften kondenserar och bildar ibland moln. Förekomsten av cumulusmoln är därför ofta ett tecken på termikvindar. (källa)
3. Åska (äldre benämning: tordön) är elektriska urladdningar i jordens atmosfär som yttrar sig i ett uppflammande av ljus (blixt) och ett skarpt eller mullrande ljud (åskknallar, åskdunder, åskmuller). Dessa elektriska urladdningar alstrar mycket stor värme under bråkdelar av en sekund, vilket gör att luften sätts i rörelse vilket är upphovet till åskmullret. Åska förekommer i samband med cumulonimbusmoln (bymoln), men kan också förekomma i extremt sällsynta fall i cumulusmoln (vanliga stackmoln) och stratusmoln (dimmoln). Urladdningen i stackmoln blir oftast mycket större än i vanliga bymoln, medan strömstyrkan i blixtarna från dimmoln vanligtvis är lägre än i blixtar från bymoln. Det finns indikationer på att åska i sällsynta fall kan uppstå vid sandstormar, vulkanutbrott och eventuellt laviner. (källa)
4. Orsaken till vindar är att jordytan värms upp olika mycket. Storskaligt finns det stor skillnad mellan låga breddgrader, nära ekvatorn, och högre breddgrader mot polerna. I Kenya är solinstrålningen runt 6 kWh/m2 per dygn medan den i Sverige är under 3 kWh/m2 per dygn, se karta till höger. Även lokalt uppstår det temperaturskillnader som beror på att jordytan värms upp olika mycket till exempel på grund av att mörka ytor värms upp snabbare än ljusare, och markytor värms upp snabbare än vattenytor. Exempel på detta är termik och cumulusmoln. I mycket liten skala kan det jämföras med konvektion i ett rum. (källa)
5. Cumulusmoln, eller stackmoln, förkortning Cu, är ett huvudmolnslag som uppstår genom konvektion. Cumulusmolnen är ofta blomkålsliknande och har en molnbas mellan cirka 600 och 3 000 meter över markytan. Toppen på de mest upptornade molnen kan nå upp till 9 000 meters höjd. Cumulusmoln består vanligen endast av vattendroppar. Om temperaturen är betydligt under noll grader kan iskristaller bildas i molnet. (källa)