Vad betyder och hur uttalas damklass
Damklass uttalas dam|klass.
Ordformer och varianter av damklass
Singular
- damklass
- obestämd grundform
- damklass
- obestämd genitiv
- damklassen
- bestämd grundform
- damklassens
- bestämd genitiv
Plural
- damklasser
- obestämd grundform
- damklassers
- obestämd genitiv
- damklasserna
- bestämd grundform
- damklassernas
- bestämd genitiv
Damklass är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet damklass
En godkänd Tyngdlyftningsstång för herrklass är 2,2 m lång med en greppdiameter om 2,8 cm och en vikt av 20 kg. För damklass är skivstången 2,05 m lång med en greppdiameter på 2,5 cm och en vikt av 15 kg. Stången ska ha lättrullande kullager för att stången ska kunna snurras lätt vid utförande av de explosiva, "rullande" lyften ryck och stöt. Stången har både räfflat område (lettring) där man greppar och slät yta där stången skall glida mot benen. Vid tävling används, förutom vikter, två st viktlås som väger 2,5 kg styck.
1977 fick tävlingen även en damklass. Den benämndes inledningsvis Damernas Tvåmila. Första året deltog 299 lag, med Gävle OK som premiärvinnare.
År 1979 startade Öppet spår, då även kvinnor fick delta. Förbudet mot kvinnor i Vasaloppet upphörde 1981. Tre år tidigare hade en kvinna utklädd till man blivit intervjuad i TV och i samband med det avslöjad. Fram till och med 1996 korades "Bästa dam" i loppet, och först 1997 infördes en särskild damklass i tävlingen.
Vattenpolo var den första lagsporten som lades till olympiska spelen (OS) år 1900. Då handlade det, som i många andra grenar vid den tiden, enbart om herrar. Olympisk damklass infördes år 2000.
Begreppet damidrott syftar oftast på kvinnors organiserade idrottande, vanligtvis i separat indelningsklass, en så kallad "'damklass'". Damidrotten har oftast varit en vidareutveckling av herridrotten, som har utgjort normen för idrott i väsentligen de flesta idrottande kulturer. Oftast har damernas idrottande varit begränsat till ett betydligt mindre antal grenar, framförallt mindre fysiskt krävande, inom bland annat bollsporter (som basket, bordtennis, handboll och volleyboll), friidrott (tidigare enbart vissa grenar), gymnastik, ridning, simning, skidsport, sportskytte och tennis.
