Debatt Synonymer Betyder Uttal

• diskussion

Hur används ordet debatt

1. DEBATT. Den viktigaste frågan Per Bolund borde få om och när han blir språkrör för Miljöpartiet är om han kommer att fortsätta att tolerera det nya klimatförnekandet i de egna leden. (källa)
2. Och när #metoo-kampanjen tog fart i höstas krokade den i en redan befintlig debatt i Chile om kvinnors plats i kulturlivet och samhället. Vår Latinamerikakorrespondent reste till Santiago och träffade två författare och en förlagsredaktör för att prata om den chilenska feminismen. (källa)
3. Jag tycker att jag i samtalet försökte på ett nyanserat sätt ifrågasätta och kritisera henne och de åsikter hon förmedlade, som jag ofta upplevde som väldigt generaliserande. Men mitt uppdrag i "Hur kan vi" är inte renodlat journalistiskt. Mitt uppdrag, och syftet med hela podden, är att kunna vara både i debatt, diskussion och dialog. Det är en svår balansgång att både vara inlyssnande och gränssättande, säger han, och fortsätter. (källa)
4. Möjligheten till tidig fosterdiagnostik skapar en särskild typ av frågor. Det har hävdats att fostret har intresse av att inte bli född med svåra sjukdomar och handikapp, och att detta skulle påverka avvägningen mellan barnets och föräldrarnas intresse. Handikapporganisationer har reagerat kraftigt mot detta synsätt och ser det som att frågan mer gäller föräldrarnas möjlighet och intresse av att ta hand om ett handikappat barn. Även barns rätt att födas välkomna förs fram i debatten. De föräldrar som inte har den psykiska beredskapen att ta hand om ett barn, friskt eller handikappat, har dåliga förutsättningar att ge barnet en god uppväxt. (källa)
5. Det var under en debatt om den nya straffrätten i den franska nationalförsamlingen 1789 som doktor Joseph Guillotin under inflytande av upplysningstidens humanitära anda föreslog att alla som dömdes till dödsstraff skulle få samma straff: avrättning genom halshuggning utförd med en enkel maskin och utan föregående tortyr. Dödsstraffet tog sig vid denna tidpunkt många olika former: dömda adelsmän avrättades relativt smärtfritt genom halshuggning med svärd eller yxa medan de lägre klasserna avrättades genom mer plågsamma metoder så som hängning, rådbråkning eller genom att brännas på bål. Även de som halshöggs för hand kunde få lida då bödeln inte alltid träffade rätt och ibland var tvungen att hacka av den dömdes huvud från kroppen. Det var dock inte förrän 1791 som nationalförsamlingen beslutade att alla som avrättades skulle halshuggas enligt förslaget. Kirurgen Antoine Louis och en tysk hantverkare bosatt i Paris vid namn Tobias Schmidt konstruerade ett avrättningsinstrument som benämndes guillotine. De två kom efter experiment på djur och människolik fram till att ett diagonalt blad skar av huvudet bättre än ett rakt som mer eller mindre krossade nacken istället. I april 1792 avrättades den första människan med giljotin, rånaren Nicolas-Jacques Pelletier. 1793 skedde den mest berömda giljotineringen genom avrättningen av Ludvig XVI, Frankrikes kung. Under revolutionens skräckvälde avrättades många inbillade och verkliga fiender till den franska regimen med giljotin. Vid skräckväldets höjdpunkt arrangerade man också massarkebuseringar, ibland med kanon. (Giljotinering var en för långsam metod för massavrättningar.). (källa)
6. Sovjetunionens nye ledare Michail Gorbatjov använde från 1985 glasnost som ett av flera slagord för sin nydanande politik. Gorbatjovs mål med glasnost var att sätta press på de konservativa medlemmar av Sovjetunionens kommunistiska parti, vilka motsatte sig hans strävan att omstrukturera den ryska ekonomin (perestrojkan). Han hoppades att de sovjetiska medborgarna skulle stödja och delta i perestrojkan genom öppenhet, debatt och deltagande inom olika områden. (källa)
7. Urvalet av godis har blivit mycket större. Debatt och larm om tillsatser, som färg- och smakämnen, kommer då och då. Det talas också om att man kan bli sockerberoende av att ofta äta godis. (källa)
8. Under 1920-talet började vad som än idag är en debatt, om huruvida människans gruppbeteende bör ses ur ett individuellt perspektiv eller som en del i ett större system. Trotter, Freud, Le Bon och Durkheim var några av de teoretiker som diskuterade om man i gruppsituationer kan tala om en grupp utifrån ett medvetande, en gruppkänsla. Tanken att människor i grupp har en tendens att agera på annorlunda sätt än de skulle göra individuellt. Freud kallade detta fenomen gruppsjäl med Durkheim syftar till ett kollektivt medvetande. Grupptryck, lynchmobbar etc. är några av de uttryck detta beteende kan ta sig i dess mest extrema situationer. Allport hävdar dock att det är oväsentligt att tala i termer om gruppsjäl eftersom det är ovetenskapligt. Om man istället studerar den enskilda individen kan man undvika ytligheter som gruppsjäl och liknande begrepp och således komma närmare sanningen. (källa)
9. Under många decennier har även en internationell debatt pågått rörande de hårda och nästan slavliknande metoderna för gymnastikträning i vissa länder. Länder som använder en väldigt tuff träning är däribland Kina och det forna Sovjet. Allmänna diskussioner har emellanåt också förts gällande lämpligheten i att små barn tränar och drillas i krävande moment vid låg ålder oavsett land. (källa)