Densitet Synonymer Betyder Uttal

• täthet

Hur används ordet densitet

1. Gabbro har typiskt densitet mellan 2,7 och 3,3 ton/m3. Detta är högre än för de flesta i Sverige vanligt förekommande bergarter. Den höga densiteten gör att gabbro är en särskilt lönsam bergart att förädla till ballast, då försäljningspriset sätts per ton. (källa)
2. Under sitt fortsatta förlopp i Nordatlanten genomgår Golfströmmen två processer: Vind kyler ned vattnet och orsakar avdunstning vilket ökar salthalten. Dessutom bildas havsis vilket ytterligare ökar salthalten och sänker fryspunkten. På detta vis stiger Golfströmmens densitet samtidigt som dess temperatur sjunker till dess vattnet börjar sjunka (nedvällning) för att till slut bli en del av den södergående Nordatlantiska djuphavsströmmen. (källa)
3. Ett gränsskikt är ett tunt skikt av strömmande fluid närmast en kropps yta, eller mellan ytorna av två fluider med olika densitet. (källa)
4. Djupa havsströmmar drivs huvudsakligen av skillnader i densitet, som beror på förändringar av vattnets salinitet och temperatur. När vattnets densitet ökar som en följd av avkylning och tillförsel av smältvatten på högre latituder sjunker det mot botten. Denna produktion av djupvatten sker endast på ett begränsat antal platser i Nordatlanten och vid Antarktis. Det sjunkande djupvattnet skapar undervattensfloder utefter på havsslätterna, och ersätts med varmare och lättare vatten från ekvatorn. Systemet kallas för den termohalina cirkulationen eller det termohalina transportbandet. I princip transporterar cirkulationen kallt vatten österut på större djup, med ett ytligare returlopp av varmare vatten i västlig riktning. (källa)
5. Havtornens grenar har hög densitet, är hårda och har tätt med tornar. Bladen är blekt och silvrigt gröna och lansettlika, tre–åtta centimeter långa och mindre än sju millimeter breda. Växten är tvåbyggare, det vill säga att en enskild växt är antingen av hankön eller av honkön. Blommorna kommer tidigt, i södra Sverige i slutet av april och sitter runt bladskottet. De är mycket små och blir lätt förbisedda. Blomknopparna är runda och trubbiga och har en fåra runt om i längsriktningen. Knoppfjällen är kupiga. Hanbuskar har brunaktiga blommor vars pollen sprids med vinden. På honbuskar är två knoppfjäll synliga, på hanbuskar tre eller fyra. På knoppfjällen finns stora bruna, glänsande och sköldformade hårfjäll. Hårfjällen finns också på färska stamdelar och på bladens undersidor. På bladens översida finns gråa stjärnhår. Dessa finns också på undersidan av gamla blad. (källa)
6. Litern introducerades i Frankrike 1795, och definierades ursprungligen som 1 dm3 eller 0,001 m3. År 1901 ändrades detta vid den tredje Allmänna konferensen för mått och vikt (CGPM), och därefter definierades liter som volymen av ett kilogram rent vatten vid dess maximala densitet (3,98 °C) och 1 atmosfärs tryck. Under den här tiden motsvarade en liter omkring 1,000028 dm3. År 1964 beslutade den tolfte CGPM-konferensen att överge denna definition, och den ursprungliga definitionen om 1 liter = 1 dm3 = 0,001 m3 återinfördes. (källa)
7. Inom den esoteriska och teosofiska kosmologin är idévärlden ett centralt begrepp och sammanhänger med vår tanke- och skapandeförmåga och med den ursprungliga betydelsen av ordet idé, det vill säga form. Enligt denna andliga världsbild omvandlas i idévärlden våra tankar till konkreta formobjekt av lägre densitet vid sidan av arketypiska grundformer samt idéformer, som tillförs från högre energinivåer i den gudomliga världen. Dessa idéformer interagerar i sin tur med vår kreativa process och tankeprocess, så att "plötsliga lösningar" på problem eller "inspiration" till skapande infinner sig. Insikter om dessa samband används även inom magi och ligger bakom många fenomen och så kallade övernaturliga uppenbarelser och mirakler. Inom esoterisk används även benämningar som kausalvärld eller mentalvärld. I anslutning till detta har även inom naturforskning utvecklats teorier och studier av så kallade formbildningsfält, som från idévärlden anses omsluta den fysiska och biologiska existens- och evolutionsprocessen av levande organismer och former och samverkar med det genetiska systemet. (källa)
8. Då vattnet från en sjös yta blir kallare ökar dess densitet och således sjunker vattnet till dess att det nått ett skikt av samma temperatur. Eftersom sötvatten når sin största densitet vid 3,98 °C är det vanligen temperaturen i de djupare insjöarnas bottenskikt. Under vintern kan de övre och kallare vattenskikten inte sjunka. Isbildningen sker därför på ytan – men kan i allmänhet inte tränga ned till bottnen av djupare sjöar. (källa)
9. Isberg består av sötvatten. De har bara en aning lägre densitet än det omgivande havet, vilket gör att omkring 9/10 av isberget befinner sig under vattenytan. Isberg kan bli mycket stora, de största på tusentals kvadratkilometer. (källa)
10. Skillnaderna i masstal kan dock innebära att vissa fysikaliska egenskaper, som densitet, smältpunkt och kokpunkt, är olika. För väte, där atommassan är låg från början, påverkar också skillnaden i massa mellan vanligt och tungt väte de kemiska egenskaperna något. Dessutom varierar atomkärnans stabilitet kraftigt mellan olika isotoper, varför man vanligen bara kan hitta ett fåtal olika isotoper i naturen. Andra isotoper kan skapas i laboratorier, men är då radioaktiva. (källa)