Desillusion synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas desillusion

Desillusion uttalas des|il|lus|ion -en -er.

Desillusion betyder besvikelse.

Ordformer och varianter av desillusion

Desillusion är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet desillusion

Under 1890-talet gjorde Conrad en resa till Kongo, och reste längs Kongofloden med ångbåten Roi des Belges ("belgarnas kung"). Conrad hade stora förhoppningar på resan, som dock slutade i sjukdom, utmattning och desillusion. Området var då en del av Kongofristaten, mer eller mindre Leopold II av Belgiens egen koloni. När romanen gavs ut 1902 var kritiken runtom i Europa tilltagande mot hur Kongofristaten utnyttjades, vilket ledde till att kung Leopold tvingades överlämna kolonin till den belgiska staten 1908. Även Conrad skrev alltmer passionerat om den belgiska grymheten i Kongofristaten. 1903 skrev Conrad i ett brev till diplomaten Roger Casement.

Martin Beck är född den 25 september 1922. Han är poliskommissarie, chef för riksmordkommissionen, en intelligent och skicklig utredare och en erkänt skicklig förhörsledare. Han är ofta trött och uppvisar en viss desillusion över sitt arbete. Bland de närmaste medarbetarna märks Lennart Kollberg, Fredrik Melander, Gunvald Larsson, och Einar Rönn. Tillsammans med hustrun Inga har Martin Beck dottern Ingrid, som står närmast sin far, och sonen Rolf, som står närmast modern. Makarna separerar halvvägs genom romanserien, och i de senare böckerna inleder Beck ett förhållande med socialarbetaren Rhea Nielsen.

I sitt författarskap har hon anknutit till den romantisk-realistiska, traditionella skolan, där individers desillusioner och relationer, samt samhällsskildringarna av sin samtids USA, varit i fokus, framför det postmoderna formexperimentet. Under 1980-talet, med Bellefleur och senare romaner, återintroducerade hon den gotiska romanen, och lämnade samtidigheten för att skildra den amerikanska historien. Senare romaner har varit familjekrönikor.

Besviken över den uteblivna framgången skrev Melville den självbiografiskt präglade konstnärsromanen Pierre or The Ambiguities (1852), där en författare kämpar med sitt livs verk, samtidigt som romanen är en djupdykning i psykologisk analys med sexuella undertoner. Handlingen och stilen bemöttes emellertid snarast med indignation av kritiken. Några år senare drabbades dessutom Melville av sviktande hälsa och personliga sorger - båda sönerna dog. Han fortsatte dock att skriva. Till hans märkligare berättelser från denna tid hör långnovellerna Bartleby (1853, Bartleby the Scrivenor) och Benito Cereno (1855, Benito Cereno), samlade i The Piazza Tales (1856), som båda bär vittne om hans desillusion och pessimistiska människosyn. Detsamma kan sägas om The Confidence-Man (1857), hans sista prosaverk, om en professionell svindlare ombord på en flodångare längs Mississippi. Mot slutet av sin författarbana skrev Herman Melville också lyrik, men inte heller den nådde publiken. De flesta samlingarna tryckte han själv i 25 exemplar. Men Clarel, också den tryckt på egen bekostnad 1876, räknas numera till en av de mer betydande i amerikansk litteratur. Detta väldiga versepos berättar om en resa han företog till Palestina 1856-1857.