Dis Synonymer Betyder Uttal

• dimma
• töcken

Hur används ordet dis

1. Idiserna bör ha motsvarat Nordens diser. Uppenbarligen rör det sig om ett slags valkyrior, skriver Rudolf Simek och åberopar valkyrian Härfjätter, som enligt namnet kunde fjättra härar. I alla händelser har gränsen mellan diser och valkyrior varit flytande, vilket kanske framgår av uttrycket dísir Herjans ("Odens diser") som kenning för "valkyrior". (källa)
2. Inom nordisk mytologi förekommer liknande företeelser och beskyddande följeslagare, såsom Hamingja, Diser, Fylgjor och hamn. Inom schamanism förekommer liknande begrepp som kraftdjur eller totem, som beskyddare främst i förandligad djurform. (källa)
3. En annan strof förespråkar rökning med idegransbär mot kvedsjuka (livmodersframfall?) och Menglöd sägs sitta i en krets av nio jungfrur, vilkas namn tycks röja att också de är botande och skyddande diser. (källa)
4. Dimma (dimbank) innebär att luften är så bemängd med små vattendroppar att sikten är mindre än 1 km. Är sikten mellan 1 km och 1 mil talar man istället om dis. Om dimman består av iskristaller kallas den för isdimma. Mellan dimma och moln finns ingen principiell skillnad, endast att moln inte når marken. (källa)
5. Ordet kommer från det latinska verbet discutare, där förleden är dis- (isär) och efterleden är quatere (skaka). Det har med tiden fått betydelsen 'undersöka, pröva'. (källa)
6. Under andra världskriget utvecklades den så kallade bubbelsextanten, som använder en konstgjord horisont i form av en libell (en luftbubbla i vätska under ett kupigt glas). Den kunde användas även när horisonten var skymd i dis eller dimma och nyttjades främst i ubåtar och i flygplan. (källa)
7. Exempel på internationella register är NIS (Norwegian International Ships' Register) och DIS (Danish International Ships' Register). (källa)
8. dis- (exempelvis disharmoni). (källa)
9. Den ursprungliga betydelsen kommer av latinets servus (slav, tjänare) med verbet servire (vara slav åt någon, tjäna någon), vilket i franskan blev servir (betjäna, även duka fram, servera). Till det finns franskans desservir, belagt redan 1393, en sammansättning med den latinska förleden dis- (itu, åtskils) och betydelsen duka av. Substantivet dessert (efterrätt), var ursprungligen det som serverades sedan huvudmåltiden var slut, servis och bordduk var borttagna. Motsvarigheten i det gamla Rom var mensa secunda, ordagrant det andra bordet, där det serverades bellaria (sötsaker, nötter, färsk eller inlagd frukt och sött vin). (källa)
10. Dissektion betecknar sönderdelning av en organism (djur- eller människokropp eller växt) i vetenskapligt studiesyfte. Motsvarande verb är att dissekera. Ordet härleds från latinets dis- = itu, isär och secare = skära - alltså skära itu. (källa)