Dimma Synonymer Betyder Uttal

• dimmoln
• dis
• töcken

Hur används ordet dimma

1. Blixthalka uppstår inte bara vid regn, utan kan även uppstå vid kraftig dimma. Frysningen saktar då ned, på grund av latent värme som frigörs vid vattnets fasövergång från gas till is. Denna process kallas sublimering och medför att dropparna flyter ut och sammanvävs till en i det närmaste idealt slät vätskefilm, innan de fryser till en extremt hal hinna. Till skillnad från snö, slask, rimfrost och andra typer av isväglag, innehåller denna ishinna minimalt med luftbubblor. Detta är anledningen till att den är genomskinlig. Blixthalka har ofta en matt yta, snarare än sådan glansig yta man förknippar med hal is. Detta gör att bilförare lätt kan förväxla blixthalka med våt vägbana, då de båda väglagen kan ha snarlikt utseende. Blixthalka är därför farlig i dubbel bemärkelse. (källa)
2. Regnskog - Ett slutet system där man låter rötterna sprayas med en fin dimma av näringslösning. Fördelen är att det är mycket luft kring rötterna men tillräckligt med fukt som hindrar att de torkar ut. Den här tekniken kallas ofta för aeroponic. (källa)
3. Högtryck håller undan molnområden och medför oftast övervägande klart väder på sommaren. När luften styrs nedåt och sammanpressas värms luften upp och molnen löser ofta upp sig. Vanligen stiger temperaturen på sommaren, medan den sjunker under vintern. Trots högtryck kan dimma, dimmoln, duggregn och regnskurar förekomma, men på sommaren är det mest lokalt. (källa)
4. Kolloidkemin kallas ofta en bortglömd del av kemin. Man stöter dock dagligen på kolloidala material i vardagslivet - smör, mjölk, grädde, rök, dimma, asfalt, bläck, gelatin och blod. Bland tekniska tillämpningar kan nämnas aerosol-sprayflaskor, skumplast, material tillverkade genom sol-gel-processering såsom aerogel samt många målarfärger och lim. Kolloidkemi är även mycket viktigt inom nanotekniken. (källa)
5. På en meteorologisk station görs molnobservationer klockan 7, 13 och 19. En rapport innehåller molnmängd, molnhöjd (höjd till molnbas) samt molntillstånd i tre höjdlägen. Den totala molnmängden anges i åttondelar (oktas) där 0 betyder helt molnfritt och 8 helt mulet. Medelmolnigheten för dagen får av medelvärdet av molnmängderna vid de tre observationstillfällena. Siffran 9 används för situationer då molnmängden inte kan anges, exempelvis vid dimma, sandstorm eller kraftigt snöfall. (källa)
6. Uppgifter en pilot kan få av markflygledaren inför en flygning är bl a: Startbana som används för tillfället, Vindriktning och vindstyrka, QNH - dvs höjdmätarens värde för noll meter i förhållande till startbanan, Lufttemperatur, Aktuell tid, Visibilitet, dvs hur många meter man ser framåt, t.ex. vid dimma, Frekvensen till Tornet, dvs till flygledaren som bevakar luften. (källa)
7. Vid rimfrost och fuktigt väder kan det höras ett fräsande ljud från kraftledningar. Det orsakas av att elektroner frigör sig från ledaren, accelereras ut i luften där en jonisering sker. För detta åtgår energi, koronaförluster, som tas från kraftöverföringen. Fenomenet kallas koronaurladdning och uppstår när det elektriska fältets styrka på ledarytan uppnår en viss gräns. Denna gräns påverkas starkt av framförallt spänningsnivån samt ojämnheter på ledarytan, vilka kan utgöras av rimfrost, fuktig snö, vattendroppar vid regn och dimma samt ev repor. (källa)
8. Vid en relativ luftfuktighet på 100 % behöver det inte regna, men det är åtminstone dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända. Är det dimma, dagg eller regn, så behöver inte luftfuktigheten vara 100 %. Den relativa luftfuktigheten påverkar även vid vilken temperatur snön smälter. Vid låg relativ luftfuktighet kan snö förekomma trots att det är flera plusgrader. (källa)
9. För att ljusreglera ("dimma") lysrör erfordras speciella förkopplingsdon och dimmerutrustning. Fjärrstyrd signalering till apparatur som reglerar ljusstyrkan hos lysrör sker idag främst efter två principer: digital (DALI) respektive analog reglering (1-10 V). (källa)