Vad betyder och hur uttalas dissociation
Dissociation uttalas dis|soci|at|ion -en -er.
Ordformer och varianter av dissociation
Singular
- dissociation
- obestämd grundform
- dissociations
- obestämd genitiv
- dissociationen
- bestämd grundform
- dissociationens
- bestämd genitiv
Plural
- dissociationer
- obestämd grundform
- dissociationers
- obestämd genitiv
- dissociationerna
- bestämd grundform
- dissociationernas
- bestämd genitiv
Dissociation är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet dissociation
Mihaly Csikszentmihalyi har redogjort för ett annat betraktelsesätt på kreativitet. Kreativiteten innehåller 1. en domän med symboliska regler, 2. individer som bevakar inträde till domänen, och 3. en individ som kommer med en ny symbol eller tankemönster som därefter domänen införlivar, varigenom domänen har blivit en ny domän. Kreativa människor, menar han är orädda, fokuserade och målmedvetna med sina idéer, och under processen upplever de en depersonalisation och dissociation.
Den höga ångestnivån kan leda till dissociation, depersonalisation och derealisation, det vill säga overklighetskänslor ifråga om omgivningen, sig själv eller vad som är verkligt.
DID beskrivs som en psykologisk försvarsmekanism där personen i fråga använder dissociation för att kunna hantera ett allvarligt trauma, och på så sätt utvecklar en eller flera olika personligheter (delidentiteter) för att hantera upplevelserna. Dissociativ identitetsstörning, DID, utvecklas i barndomen, då gränsen mellan verklighet och fantasi fortfarande är vag. Det utsatta barnet skapar en parallell verklighet / identitet som hanterar det trauma barnet utsätts för. Delidentiteten bevarar sedan upplevelsen eller de känslor som följer med den i en separat del av den gemensamma personligheten. Ett barn som utsätts för långvariga övergrepp, oftast av någon nära anhörig som barnet är beroende av, är i riskzonen för att utveckla en posttraumatisk dissociativ identitetsstörning. Detta försvar mot det outhärdliga kan ses som en kreativ lösning av en till synes omöjlig situation. När barnet sedermera växer upp skapar emellertid denna uppdelning av jaget hinder i vardagen. Andra posttraumatiska reaktioner tenderar också att vara en del av problematiken. Återkommande minnesbilder och sensationer, mardrömmar, en upplevelse av distansering från omgivningen, ångest och relationsproblem. (Källa?).
En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner). En syra har pH-värde lägre än 7. Många ämnen har förmågan att i större eller mindre utsträckning kunna avge protoner. Man delar in syror i olika grupper dels beroende på hur många protoner de kan avge (en- respektive flerprotoniga syror) i en lösning (oftast iakttaget i vattenlösning), dels i hur hög grad dissociationen sker (svaga respektive starka syror). Till exempel citronsyra har inte så stor benägenhet att avge protoner och betecknas därför som en svag syra, medan saltsyra avger alla sina protoner och betecknas därför som en stark syra. Det finns även syror som kan betecknas som medelstarka syror, en sådan är fosforsyra.
Undvikande kan ske efter en enskild traumatisk upplevelse, efter en serie av traumatiska upplevelser och efter kronisk stress. Andra psykiska traumareaktioner innefattar återupplevande, förhöjd vaksamhet och dissociation.
Dissociation (kemi) – inom kemin en upplösning av molekyler i mindre beståndsdelar.
