Distriktsstyrelse Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder distriktsstyrelse, varianter, uttal och böjningar av distriktsstyrelse

Distriktsstyrelse synonym, annat ord för distriktsstyrelse, vad betyder distriktsstyrelse, förklaring, uttal och böjningar av distriktsstyrelse.

Vad betyder och hur uttalas distriktsstyrelse

Distriktsstyrelse uttalas di|strikts|styr|else och är ett substantiv.

Ordformer av distriktsstyrelse

Singular

distriktsstyrelse
obestämd grundform
distriktsstyrelses
obestämd genitiv
distriktsstyrelsen
bestämd grundform
distriktsstyrelsens
bestämd genitiv

Plural

distriktsstyrelser
obestämd grundform
distriktsstyrelsers
obestämd genitiv
distriktsstyrelserna
bestämd grundform
distriktsstyrelsernas
bestämd genitiv

Distriktsstyrelse är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet distriktsstyrelse

  1. Riksidrottsförbundets idrottsmärke, instiftat 1907 för män och 1916 för kvinnor, senare flera gånger reviderat. Finns i brons, silver och guld, för prov i ett flertal grenar under kontroll av två av distriktsstyrelsen godkända kontrollanter. (källa)
  2. Scheibbs präglas av en medeltida stadsbild med en väl behållen stadsmur från 1495. Sju av de ursprungligt 13 torn är bevarade, därav två porttorn. Rådhuset och många bostadshus i gamla staden är från 1500-talet. Den sengotiska stadskyrkans inventarier är från barocktiden. Det före detta kapuzinerklostrets kyrka från 1678-74 är i barock stil. Slottet Scheibbs (byggt 1511) inhyser idag distriktsstyrelsen och ett museum. (källa)
  3. CUF är indelat i 21 distrikt, dessa leds av en distriktsstyrelse där distriktsordförande samlar verksamheten. Distrikten består i sin tur ofta av ett antal avdelningar. (källa)
  4. Hon var ledamot av fattigvårdens distriktsstyrelse 1906, av Norrköpings stads arbetsförmedlingsanstalt sedan 1906, och suppleant i stadsfullmäktige sedan 1910. Hon grundade den lokala avdelningen för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt i Norrköping. (källa)
  5. Rydén avlade folkskollärarexamen i Växjö 1899 och var sedan 1901 ordinarie folkskollärare i Malmö. Han tog tidigt en framträdande del i den socialdemokratiska rörelsen i Skåne, blev 1902 medarbetare i tidningen Arbetet, 1905 ordförande i partiets distriktsstyrelse och invaldes i andra kammaren till 1907 års riksdag samt i Malmö stadsfullmäktige 1911. Vid 1919 års urtima riksdag övergick han till första kammaren men utträdde därifrån redan i februari 1920. Efter andrakammarvalet 1921 var han åter i andra kammaren. (källa)
  6. Robert Thunfors engagerade sig i SSU och Socialdemokraterna 2004-2014 och har bland annat suttit i SSU:s distriktsstyrelse i Västernorrland som socialpolitisk och utbildningspolitisk talesperson . Samt haft kommunalpolitiska uppdrag för Socialdemokraterna i Timrå. (källa)
  7. Efter att ha organiserat en strejk på konditoriet Bräutigams 1924 anslöt hon sig till Sveriges kommunistiska parti. Året därpå fick hon anställning inom sjukhustvätten på Sahlgrenska i Göteborg, ett yrke hon skulle behålla fram till 1939, och engagerade sig inom Svenska kommunalarbetareförbundet. Hon blev också invald i partiets distriktsstyrelse i Göteborg 1930. I samband med skotten i Ådalen 1931 åtalades Rönn-Christiansson, men åtalet kom inte att resultera i någon dom. I efterhand kommenterade hon detta såhär. (källa)
  8. Dessutom har han varit nämndeman i Stockholms tingsrätt 1974–1988, ledamot av styrelsen för Stockholms läns allmänna försäkringskassa 1986–1988 och 1995–99 samt ordförande där 1999–2002, ledamot av styrelsen för Skattemyndigheten i Stockholms län 1995–2002, ledamot av en pensionsdelegation 1972–1979, rättshjälpsnämnden 2003–2006 och utredningen "Samordning och regress – ersättning vid personskada" 1999–2002. Han var vidare ledamot av styrelsen för Västra sjukvårdsområdet 1986–1988, styrelsen för akutsjukhusen Sabbatsberg, S:t Göran och S:t Erik 1989–1991, Nordöstra omsorgsstyrelsen 1986–1988, Hälso- och sjukvårdsnämnden 1989–1991, etiska kommittén för Västra och Södra sjukvårdsområdena 1988–1991, Kommittén för hälsoupplysning i Stockholms län 1989–1991 och landstingets jämställdhetskommitté 1988–1991. Järrel var suppleant och ledamot av Stockholms stadsfullmäktige 1988–1991 och 1994–1996, av fritidsnämnden i samma kommun 1995, av Bostadsförmedlingen 1989 och av Stockholm Information Service 1990–1991. Han var också ledamot av styrelsen för Medborgarskolan i Stockholm 1980–1997, varav ordförande från 1986, Medborgarskolans distriktsstyrelse i Stockholm 1986–1996, varav vice ordförande från 1989, Medborgarskolans förbundsstyrelse 1992–1996, Moderata Ungdomsförbundets programkommitté för kultur 1970–1971, Oscarsmoderaterna 1971–1976 och Gärdesmoderaterna 1997–2002. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.