Vad betyder och hur uttalas distriktstandläkare
Distriktstandläkare uttalas di|strikts|tand|läk|are.
Ordformer och varianter av distriktstandläkare
Singular
- distriktstandläkare
- obestämd grundform
- distriktstandläkares
- obestämd genitiv
- distriktstandläkaren
- bestämd grundform
- distriktstandläkarens
- bestämd genitiv
Plural
- distriktstandläkare
- obestämd grundform
- distriktstandläkares
- obestämd genitiv
- distriktstandläkarna
- bestämd grundform
- distriktstandläkarnas
- bestämd genitiv
Distriktstandläkare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet distriktstandläkare
Hon tog tandläkareexamen 1964 och arbetade som distriktstandläkare i Solna 1965-1966, i Storfors 1966-1968, i Skärblacka 1969-1970, i Boden 1970-1974. Hon var barnledig 1966, 1968, 1972 och 1975. 1974 blev hon sjukhustandläkare i Boden.
Tysklind är till yrket distriktstandläkare.
Christer Lindblom, som var son till en snickare, tog tandläkarexamen 1969 och verkade därefter som distriktstandläkare från 1972 och övertandläkare från 1985.
Wennström var distriktstandläkare i Piteå 1948–1951, privatpraktiserande tandläkare i Hedemora 1951–1952, assisterande tandläkare i Östersund 1952–1953 och privatpraktiserande tandläkare i Nordingrå 1953–1956. Åren 1954–1956 tjänstgjorde han periodvis vid Tandläkarhögskolan i Stockholm men från 1956 var han verksam vid Tandläkarinstitutet, senare Tandläkarhögskolan i Umeå, bland annat som laborator 1961–1963 och tillförordnad professor 1964–1965.
