Driftsledare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet driftsledare

1. Bo Klint blev fänrik 1927, genomgick Artilleri- och ingenjörhögskolans (AIHS) högre kurs 1932–34, var biträdande lärare där 1936–38, blev kapten vid Generalstaben 1940, vid Livgrenadjärregementet (I 4) 1944, major vid Generalstaben 1946, vid Svea ingenjörregemente (Ing 1) 1949, överstelöjtnant på reservstat vid Generalstaben 1950 och i reserven 1962. Han var driftsledare och chef för Göta kanalverk 1950–62 och verkställande direktör vid Järnvägs AB Stockholm-Saltsjön 1962–66. (källa)
2. Anspach var assistent vid kemiska institutionen i Bonn 1897–1899, kemist vid Levinstein Ltd i Manchester 1899–1900, kemist och driftsledare vid Farbwerk Krefeld i Krefeld 1900–1902 och åter vid Levinstein Ltd i Manchester som driftsledare 1902–1903. Han uppsatte och ledde Kemiska fabriken Monopol i Göteborg 1903–1906 (företaget överflyttades därefter till Borås under ledning av Fredrik Törnell), var chefskemist vid Bradford Dyers Association Ltd i Bradford 1906–1912, verkställande direktör för Robert Peel och Co. Ltd i Manchester 1912–1919, för AB Svensk Färgämnesindustri i Stockholm 1919–1920, chef för textilavdelningen hos Jean O. Erikson och Co. i Göteborg och Stockholm 1920–1925, fabrikschef vid Claes Johansson och Co. Väveri AB i Göteborg 1925–1931 och platschef för Mölnlycke fabrik 1931–1933. Han bedrev därefter konsulterande verksamhet och var speciallärare i kemisk textilteknologi vid Chalmers tekniska högskola 1942–1945. (källa)
3. Efter att ha studerat vid Polytechnikum i Dresden 1877–79 och praktisk satt sig in i textilfabrikation i England 1881–83 var han verksam vid Kristiania seildugsfabrik, där han slutligen var teknisk ledare 1890–95. År 1886 hade han vid sidan härav grundlagt den Norske fiskegarnsfabrik, som under hans disponenttid vid "Seildugen" sammanslogs med denna, men 1895 åter utbröts med Pihl som direktör och driftsledare. Denna fabrik uppdrev han senare betydligt. Han var från 1904 ordförande i de Norske tekstilfabrikanters forening och ledamot av Norsk Arbeidsgiverforenings centralstyrelse. Dessutom hade han ledande roll i olika ekonomiska företag och institutioner. (källa)
4. Carl Johan Bergström var son till bruksägaren Olof Bergström och far till intendenten och konstnären Sigge Bergström Efter att 1860-1862 genomgått Örebro tekniska läroverk praktiserade han som ledare av byggnadsarbeten vid värmländska järnburk 1863-1871 och var 1871-1873 gruvförvaltare i Torsåker. 1873 blev han driftsledare och överingenjör vid faderns bruk i Finshyttan, och drev bruket fram till sin död. Under Carl Johans ledning genomfördes en mängd förbättringar och utvidgningar av bruket. I samarbete med brodern Lars Wilhelm Bergström genomfördes en rad förbättringar, 1865-1876 uppfördes en ny masugn och 1874 grundades en turbinfabrik som under slutet av 1800-talet var Sveriges mest kända. Carl Johan Bergström var även ledamot av Filipstads stadsfullmäktig. (källa)