Duka under Synonymer Betyder Uttal

• försmäkta

Hur används ordet duka under

1. Zoologiskt menas med parasit en organism som lever vidhäftad vid en annan organism (ett värddjur eller en värdväxt) och tar sin näring ifrån denna. Värdorganismen kan fortleva och eventuellt överleva parasiten men kan också duka under när den inte förmår föda både sig själv och parasiten. Man skiljer på två former av parasiter, nämligen. (källa)
2. Även den kristna medeltiden, som såvitt möjligt upptog den romerska rätten, betjänade sig (sedan 1200-talet) av tortyren, framför allt mot kätteriet, som förklarades vara ett "majestätsbrott mot Gud". Då ordalierna, en form av gudsdomar, avskaffades, fick man en ersättning i tortyren, och man tyckes ha vid bäggedera förfaringssätten knutit den förhoppningen, att Gud skulle styrka oskulden till att uthärda smärtor, för vilka en skyldig måste duka under. Kyrkan visste emellertid att tillförsäkra sitt prästerskap frihet från tortyr vid civil domstol. Detta barbariska bevismedels användning nådde sin höjd genom den religiösa vidskepelsen under 1500- och 1600-talen, i kätteri- och häxeriprocesserna. (källa)
3. Tasso tillhörde en adlig släkt samt tjänstgjorde som sekreterare hos flera italienska ädlingar och furstar, i vilkas ärenden han gjorde många resor, bland annat till Spanien, Frankrike och Flandern. Han gifte sig omkring 1539 med Porzia de' Rossi från Neapel och hade med henne en dotter, Cornelia, och sonen Torquato. Hennes död (1556) grep honom djupt, vartill kom, att han vid denna tid levde i mycket svåra ekonomiska förhållanden, så att hans känsliga sinne höll på att alldeles duka under för de prövningar, som då hopade sig över honom. Han avled som podestà i Ostiglia, nära Mantua. (källa)
4. Politiskt framträdde han redan nu som en ytterlighetsman. I sina närmaste romaner lät Hamsun en manlig huvudperson, överkänslig, idérik, passionerad, duka under för en spetsborgerlig, egoistisk på yttre framgång inriktad miljö. Nederlaget rör sig ofta även inom kärlekslivets område. Inflytande märks särskilt från Fjodor Dostojevskij, August Strindberg och Friedrich Nietzsche. Aktuell polemik drivs ofta genom romanhjältarna. Hans Mysterier (1892) väckte indignation genom sina angrepp mot samtida diktare och politiker. Redaktør Lynge (1893) var ett tämligen oförtäckt angrepp mot O. Thommesen, redaktör för Verdens Gang, som enligt Hamsun och många andras mening svikit vänsterns sak. (källa)