Vad betyder och hur uttalas elzeviertryck
Elzeviertryck uttalas elzevier|tryck el. elsevir|tryck.
Ordformer och varianter av elzeviertryck
Singular
- elzeviertryck
- obestämd grundform
- elzeviertrycks
- obestämd genitiv
- elzeviertrycket
- bestämd grundform
- elzeviertryckets
- bestämd genitiv
Plural
- elzeviertryck
- obestämd grundform
- elzeviertrycks
- obestämd genitiv
- elzeviertrycken
- bestämd grundform
- elzeviertryckens
- bestämd genitiv
Variantstavning singular
- elsevirtryck
- obestämd grundform
- elsevirtrycks
- obestämd genitiv
- elsevirtrycket
- bestämd grundform
- elsevirtryckets
- bestämd genitiv
Variantstavning plural
- elsevirtryck
- obestämd grundform
- elsevirtrycks
- obestämd genitiv
- elsevirtrycken
- bestämd grundform
- elsevirtryckens
- bestämd genitiv
Elzeviertryck är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet elzeviertryck
Elzevir (även stavat Elzevier eller Elsevier) var en nederländsk boktryckarsläkt. Elseviers grundare, Lodewijk Elsevier (ca 1540–1617) bodde först i Antwerpen men flyttade senare till Leiden och startade det första boktryckeriet där 1580. Hans söner, Matthys (1564-1640) och Bonaventura Elsevier (1583-1652) gav tryckeriet världsrykte, ett rykte som sedan fortsatte under den kommande generationen med Abraham (1592-1652) och Isaak Elsevier (1596-1670). De från Elseviers tryckeri utgångna alstren, omkring 2.000 till antalet kallades Elsevier. Bland de främsta av dessa märks en samling historiska verk, Respublicae Elzevirorum (40 band, 1626-49). Verken blev snart kända för sina rikligt utsmyckade band, och sitt udda format, ofta tryckta i duodesformat och med noggrannhet vid tryckningen. Många av böckerna skattas idag som stora sällsyntheter. En högst värdefull samling av elzeviertryck samlades av Gustaf Berghman och testamenterades av denne till Kungliga biblioteket.
