Exteriör Synonymer Betyder Uttal

• utsida

Hur används ordet exteriör

1. Kallblod är beteckning för tyngre drag- och vagnshästar och används mest i jordbruk eller annat dragarbete (till exempel dra stockar i skogen). Den har i allmänhet ett mer flegmatiskt temperament än de lättare hästarna och kännetecknas av en kraftig, robust och mycket muskulös exteriör och inte sällan kraftigt hovskägg på benen. Det finns även lättare kallblodshästar som nordsvensken och den norska dölehästen som numera är ett vanligt inslag inom travsporten som annars domineras av varmblodshästar. (källa)
2. Portugiser, spanjorer, basker, fransmän och britter började fiska utanför Newfoundland redan på 1500-talet. Den mest accepterade teorin om newfoundlandshundens ursprung är att den härstammar från de hundar av varierande raser som fördes med på båtarna. Bland annat tror man att pyrenéerhund och pyreneisk mastiff ingår. 1775 var första gången hundarna kallades the Newfoundland dogs. De äldsta bilderna på newfoundlandshundar visar en heterogen hundtyp med stora variationer i päls, exteriör och storlek. Det fanns även en mindre variant, St. John's Dog, som ingår i retrievrarnas härstamning. Till de äldsta kända bilderna av newfoundlandshundar hör ett kopparstick av Thomas Bewick (1753–1828) från 1790, en teckning av Sydenham Edwards (1768-1819) från 1800 och en målning från 1803 av Ramsay Richard Reinagle (1775–1862). (källa)
3. En ponny kännetecknas mest av sin ringa storlek som alltid är under 148 cm. En ponny kan även maxas upp till 150 cm och ändå tillhöra D-ponnykategorin i vissa undantagsfall. Ponnyer med typisk ponnykaraktär har oftast ganska kraftiga huvuden och korta ben i jämförelse med resten av kroppen, samt en mycket kompakt och robust exteriör. Utseendet kan variera mycket från den lilla ruggiga shetlandsponnyn till ponnyer som ser ut som arabiska fullblod i miniatyr. Vanligt för många ponnyer är dock att de får kraftig päls på vintern och är i genomsnitt friskare och sundare än stora hästar. En ponny kan ha olika utseende på ögonen beroende på sida. (källa)
4. Nyklassicismens intresse för antiken tog sig bland annat uttryck genom stuckarbeten i pompejansk stil. I England ritade arkitekten Robert Adam interiörer med stramt klassicerande stuckaturer såsom dem i Syon House, som blev stilbildande även utanför England. I 1800-talets historicistiska arkitektur användes stuckatur flitigt, och var i industrialismens expansiva byggindustri i såväl exteriör- som interiörarkitektur ett material som kunde utformas i många olika stilar och uttryck. Det är under detta århundrade som stucken blir mer allmänt spridd även i enklare bebyggelse. (källa)
5. Vitvaror är ett samlingsnamn för större hushållsmaskiner som finns i de flesta hem som till exempel tvättmaskiner, diskmaskiner, torkskåp, torktumlare, kylskåp, frysar, köksfläktar och spisar. Namnet kommer av att dessa maskiner ursprungligen oftast hade en vit exteriör. Vitvaror som kylskåp, frysskåp och kyl/frysskåp finns både som fristående och inbyggnadsvarianter. Diskmaskiner, kylskåp, frysskåp och kyl/frysskåp kan vara integrerade det vill säga att de har samma luckor som de övriga köksskåpen. (källa)
6. Även om det idag inte startar många collie på bruksprov är det arbetet som är deras bakgrund i Sverige. Collien var den första importerade bruksrasen och 1905 blev collien lanserad som "sanitetshund", d.v.s. räddningshund. Rasens bakgrund som vallhund gjorde att den passade utmärkt som tjänstehund, den var lättlärd, följsam och hade en exteriör som gynnade den i arbetet. De entusiaster som främst verkat för sanitetshundväsendet var kapten Eric Liliehöök och fanjunkare A. Ottergren. Den förre köpte sina hundar Barry och Nellie, färdigdresserade från Tyskland, medan Ottergren fick sin King Boy från Danmark. (källa)
7. Exteriör (av franska extérieur, yttre, utvärtes) är det yttre av exempelvis en byggnad eller ett husdjur inom avelssammanhang. Begreppet används ofta i samband med beskrivningar av den utvändiga arkitekturen eller utseendet av byggnadsverk. Det invändiga utseendet eller inredningen kallas interiör. (källa)