Fackföreningsman Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fackföreningsman

1. Följden blev, att partiets mångårige ordförande Aimo Aaltonen, som hade varit Kuusinens förtrogne, avpolletterades på partikongressen 1966, och i stället trädde fackföreningsmannen Aarne Saarinen. Den ideologiska striden inom partiet fick nytt bränsle sedan DFFF samma år inträtt i den så kallade folkfrontsregeringen. Det nya reformistiska (revisionistiska, sade motståndarna) partistyret komprometterades svårt i de "gammaltroendes" ögon av sina uttalanden under Pragvåren 1968, då FKP och rörelsens huvudorgan Kansan Uutiset tog ståndpunkt för Tjeckoslovakiens nationella självbestämmanderätt. Partiets "stalinistiska" opposition, det vill säga de som motsatte sig de nya vindar som hade blåst sedan 1956, kom då med egna resolutioner i saken, och dessa citerades sedan med förkärlek i Moskva. De oppositionella partidistrikten grundade 1968 en egen dagstidning, Tiedonantaja. (källa)
2. Gustaf Janzén var son till textilarbetaren Johan Gustaf Janzén. Redan vid 11 års ålder började han arbete inom textilindustrin, där han fortsatte till 1906, bland annat som förman och spinnmästare vid Stockholms Yllefabrik 1902–1906. Medlem av Sveriges textilarbetareförbund från 1903 anställdes han 1904 som expeditionsföreståndare och 1906 som helt avlönad förtroendeman inom förbundet. Som facklig ledare fick Janzén till en början uppleva stora motgångar, för hans förbund minskades starkt efter Storstrejken 1909 och utträdde för en tid ur Landsorganisationen. Senare utvecklades dock förbundet under Janzéns ledning till en stark och respekterad organisation. Med förbundsexpeditionen överflyttade Janzén 1912 till Norrköping, där han även deltog i det kommunala livet och från 1915 tillhörde stadsfullmäktige. 1922–1926 var han ordförande i den tryckeriförening som utgav Östergötlands Folkblad. Janzén var en grundlig kännare av textilindustrins arbetsförhållanden såväl i Sverige som utomlands och gjorde sig känd som en framgångsrik underhandlare vid avtalsuppgörelser. Självständig och orädd gick han ofta emot opinionen inom de egna leden och utsatte sig även för kritik av medlemmar genom självrådighet i förbundets förvaltning. Janzén hade även starka kulturella intressen och lade ned mycket omsorg på redigerandet av förbundsorganet Textilarbetaren. Han utgav Svenska textilarbetareförbundet 1898–1923 (1923) samt under pseudonymen Textyrius en biografi och brevsamling av vävaren och fackföreningsmannen Johan Granberg, Vävar-Johan (1924). (källa)
3. Den 27 februari 1928 samlades representanter för Göteborgs fackföreningar och fackförbund till ett möte på ABF:s lokaler i Göteborg. Efter en mycket livlig diskussion enades samtliga om uttalande till förmån för skolans fortsatta upprätthållande. Man valde en kommitté som skulle föra frågan vidare och utarbeta ekonomiska beräkningar, och den 8 mars kallade denna kommitté till ett allmänt möte i skolans lokaler i Seglora, och där samlades förutom Göteborgsrepresentanter väl ett femtiotal ledande fackföreningsmän från Viskadalens olika fabriker. (källa)
4. I oktober 1891 ställde gruvägarna krav på personliga avtal, ordningsregler och hyreskontrakt, som skulle vara undertecknade senast den 1 november. Dessa förbjöd bland annat arbetarna att inhysa kringresande fackföreningsmän och politiker i sina bostäder. Arbetarna ansåg att de inte kunde underteckna kontrakten. Men underskrifter pressades fram, bland annat genom att vägra kredit i handelsboden för dem som vägrade. Till den 16 november kom ett nytt ultimatum: de som inte skrivit under skulle avskedas och vräkas ur företagens lägenheter. (källa)
5. I civila sammanhang har arkebuseringen varit mindre vanlig. Den amerikanska delstaten Utah har länge använt den som standardmetod, med rötter i mormonernas doktrin om blodsrättvisa som en väg till försoning, även om hängning erbjöds som alternativ. I Utah arkebuserades år 1915 Joe Hill, en känd svensk-amerikansk fackföreningsman. (källa)
6. Stig Nils Åke Malm, född 4 mars 1942 i Sundbyberg, är en svensk fackföreningsman (Metallindustriarbetareförbundet). Han var ordförande i LO 1983-1993. (källa)
7. August Herman Lindqvist, född 9 juli 1863 i Arboga landsförsamling i Arboga, död 29 maj 1932 i S:t Johannes församling i Stockholm, var en svensk fackföreningsman och socialdemokratisk politiker, statsråd 1921–1923. (källa)
8. Carl Frederik Madsen, född 17 november 1862 i Fredericia, död 27 maj 1944 i Köpenhamn, var en dansk fackföreningsman och socialdemokratisk politiker. (källa)
9. Per August Johansson, född 14 november 1866 i Voxtorps socken, Kalmar län, död 19 september 1933 i Malmö, var en svensk fackföreningsman och tidningsekonom. (källa)
10. Karl Östman var en aktiv fackföreningsman och även under storstrejken 1909. Karl Östman fick en välbehövlig påspädning av sin bokliga bildning under en vintertermin på Brunnsviks folkhögskola. (källa)