Fastighetsnämnd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fastighetsnämnd

1. År 1919 kom en grupp arbetare och hantverkare med ett förslag till fastighetsnämnden att man som egnahemsägare skulle bidra med en del av arbetet. Anledningen var att man ville komma ifrån den erforderliga kontantinsatsen (10 procent av anläggningskostnaden) och istället bygga huset "med egna händer" och därigenom prestera ett arbete motsvarande penninginsatsen. Idén som framfördes våren 1919 uppfattades av fastighetsnämnden som verklighetsfrämmande och mottogs inte med någon större entusiasm. Förslagsställarna ville dock inte släppa idén och bildade 1920 föreningen "Hem genom eget arbete" och under åren 1920-1922 lyckades de uppföra 29 byggnader "med egna händer". (källa)
2. Yngvesson började sin bana som fackordförande för sotarna när han var 20. Han var ledamot av Malmö stads-/kommunfullmäktige 1963–90, fastighetsnämndens ordförande (som efterträdare till Eric Svenning) 1968–81, ordförande i byggnadsnämnden 1971–81 och kommunalråd för näringslivs- och planroteln 1971–81. Han var kommunstyrelsens ordförande och finanskommunalråd i Malmö 1981-1985 och 1989-1990. Yngvesson har även varit ordförande i bland annat Malmö IF, Sydkraft AB och MKB Fastighets AB. (källa)
3. Försvarets fastighetsnämnd (1 juli). (källa)
4. Vid tidpunkten för byggmästare Olle Engkvists samarbete med stiftelsen bestod styrelsen av justitierådet Hans Forsberg och fröken Anna Levin utsedd av Nordiska museet. En plats i styrelsen var vakant. Revisor var auktoriserade revisorn Gustav Sandberg. Styrelsen och byggmästaren överenskom att det skulle byggas och Gustav Sandberg fick i uppdrag att anskaffa tomt, upprätta byggnadshandlingar och skaffa lån. På hans uppmaning ställde Stockholms Stads Fastighetsnämnd tomten nr 4 i kvarteret Tombolan i Alvik till förfogande. Den godkändes av styrelsen och frågan marscherade vidare. Tillsammans med byggmästaren och arkitekterna Sven Backström och Leif Reinius. Man enades om att lägga byggnaderna kring en väldig gård som slöts genom att byggnaderna förbands med varandra genom täckta arkader. Förutom att bilda en enhetlig gård hade dessa arkader eller förbindelsegångar till uppgift att bereda hyresgästerna möjlighet att utan besvär och utegång besöka varandra, restaurang, klubbrum med mera. Dessa långsträckta, rymliga ljusa och varma förbindelsegångar är också omtyckta promenad- och mötesplatser för hyresgästerna. (källa)
5. Efter att Bodens kommun under en längre tid ansökt om att få överta helikopterflygplatsen, i syfte att bygga bostäder, ansökte Försvarets fastighetsnämnd (FFN) hos ÖB den 20 februari 1969 att flytta Helikopterskolan. En utredning kom fram till att Helikopterskolan skulle kunna flyttas till Vidsels flygplats. När detta blev känt för kommunen ändrades stadsplanen omgående, i syfte att behålla helikopterskolan. (källa)
6. Vid 1960-talets början hade Kronobergs regemente (I 11) länge varit i behov av ett större skjutfält som bättre svarade mot de behov förbandet hade för att utbilda sina två infanteribrigader. Vid denna tid hade regementet, förutom övningsfältet på Bokhultet, endast skjutfältet Notteryd strax utanför Växjö. Den 17 oktober 1968 sammanträdde representanter från Kronobergs regemente med berörda markägare under ledning av ordföranden i Försvarets fastighetsnämnd. Genom sammanträdet blev anskaffningen av fältet i praktiken klar. Fältets sammanlagda areal blev 2.930 hektar, där 1.800 hektar mark kom från Domänverket, 700 hektar mark från kyrkan och återstoden utgjordes av privat mark. Då fältets östra del hamnade i Kalmar län, väcktes frågan om att hela fältet skulle vara beläget inom Kronobergs län. Därmed kom läns gränsen mellan de två småländska länen att justeras, så att länsgränsen mot Kalmar län löper längs skjutfältets östra del. År 1969 hade samtliga boende lämnat fältet och fältet kunde under sommaren detaljrekognoseras. År 1970 avverkades stora delar av fältet för att modellera terrängen på de olika skjutområdena. Den 16 mars 1971 invigdes fältet genom en stridsskjutning med enheter ur regementet men även ett artillerikompani ur Wendes artilleriregemente. Fältet invigdes av militärbefälhavaren för Södra militärområdet viceamiral Oscar Krokstedt. Invigningen gav upphov till att den höjd som Krokstedt stod på vid invigningen kom att kallas för "Amiralens kulle". Åren 1972–1974 kompletterades fältet med en rälsmålbana för skjutning med pansarvärnsvapen, samt ett antal skjutbanor för skjutövningar på fältets södra del. År 1994 byggdes ytterligare en rälsmålbana, denna gång på Böneråsbanan. Genom fältet passerar den nedlagda järnvägen Kosta–Lessebo Järnväg. Våren 2019 utbildade Kalmar- och Kronobergsgruppen en pluton på dryga 20-tal värnpliktiga till Hemvärnet, plutonen blev den första på Kosta som var förlagda där hela tiden. (källa)
7. Högerpartiet erbjöd 1942 Handelskammaren en suppleantplats i fastighetsnämnden i Stockholm. Man skulle stärka samarbetet mellan politik och näringsliv, hette det. Fast, på Handelskammaren fanns inget större sug efter platsen. Till slut beordrades Bohman att inställa sig i nämnden. Han var nyanställd och han kunde inte protestera. (källa)
8. År 1840 uppgavs drätselkammare finnas i åtskilliga svenska städer och genom 1862 års kommunalförordningar blev denna obligatorisk för samtliga svenska städer (utom Stockholm). Eftersom drätselkammarens arbetsbörda kunde bli alltför hög genomfördes efterhand ofta en uppdelning av denna i olika avdelningar. I exempelvis Malmö uppdelades drätselkammaren 1886 i första avdelningen, vilken handhade kommunalskatteväsendet och medelsförvaltningen och utgjorde stadens egentliga styrelse och den andra avdelningen, vilken bland annat handhade frågor rörande byggnader, gator, renhållning och vattenledningar. I samfälld drätselkammare behandlades ärenden som uttryckligen hänskjutits till hela drätselkammaren av länsstyrelsen, magistraten, stadsfullmäktige eller någon av drätselkammarens avdelningar. År 1923 infördes en tredje avdelning för fastighetsärenden. År 1955 ersattes drätselkammarens andra avdelning av gatunämnden och tredje avdelningen av fastighetsnämnden. (källa)
9. Fastighetskontoret är en fackförvaltning inom Stockholms stad. Fackförvaltningarna sköter verksamheter som är gemensamma för hela staden. Fastighetskontorets uppgift är att förvalta de av staden ägda fastigheter, bland dem kommersiella lokaler, saluhallar och partihandelsområden. Fastighetskontoret upplåter torgplatser på stadens 40 torg samt bedriver ett aktivt skogsbruk och arrenderar ut mark för jakt. För närvarande (2018) är Dennis Wedin (M) borgarråd med ansvar för bland annat fastighetsnämnden. (källa)
10. Stockholms stads fastighetskontor utarbetade sedan ett program för kvarterets bebyggelse. Staden utformade även en anbudstävling för både uppförandet som förvaltning av nybebyggelsen, där fastighetsnämnden svarade för den slutliga anbudsprövningen och utsåg tomträttshavaren, som blev AB Familjebostäder. I samband med att kvarteret Fältöversten bildades ändrades 1972 även Erik Dahlbergsgatans del söder om Valhallavägen till Erik Dahlbergsallén. (källa)