Vad betyder och hur uttalas fenotyp
Fenotyp uttalas feno|typ [-y´p] -en -er.
Fenotyp betyder utformningstyp hos organism.
Ordformer och varianter av fenotyp
Singular
- fenotyp
- obestämd grundform
- fenotyps
- obestämd genitiv
- fenotypen
- bestämd grundform
- fenotypens
- bestämd genitiv
Plural
- fenotyper
- obestämd grundform
- fenotypers
- obestämd genitiv
- fenotyperna
- bestämd grundform
- fenotypernas
- bestämd genitiv
Fenotyp är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet fenotyp
Genotypen är en individs exakta genetiska egenskaper (dess genom), vanligen i form av DNA. Allt friskt DNA innehåller ett "recept" för hur den så kallade fenotypen ska formas. Om två individer har identisk genotyp kallas de isogena. (Detta förhållande kan observeras hos bland annat kloner och enäggstvillingar.).
Utvecklingsbiologi är den vetenskapsgren inom biologin och biovetenskaperna som studerar hur organismerna befruktas, växer, föds och utvecklas. Modern utvecklingsbiologi studerar hur organismens genotyp utmynnar i dess fenotyp, dvs. hur instruktionerna i arvsmassan tillsammans med miljöfaktorer styr bildningen och utformningen av organismens fysiska skepnad. Generna styr utvecklingen genom att kontrollera celldelning, celldifferentiering, mönsterbildning, morfogenes och tillväxt. Tradionellt har utvecklingsbiologi ofta kallats för embryologi, som dock avser den inriktning inom utvecklingsbiologin som specifikt studerar organismerna från encellsstadiet till det embryonala stadiets slut, medan utvecklingsbiologi inbegriper även den postembryonala delen av livscykeln. Därtill syftar utvecklingsbiologi ofta på zoologisk utvecklingsbiologi, dvs. läran om djurens utvecklingsbiologi. Embryologi var fram till 1900-talet en nästan helt beskrivande (deskriptiv) vetenskap med tyngdpunkt på embryonal morfologi, men moderna molekylärbiologiska metoder har hjälpt att kartlägga de molekylära och cellulära mekanismerna under utveklingen.
Nukleotidsekvensen i DNA förändras slumpmässigt då och då. En sådan förändring kallas mutation. På detta sätt skapas nya alleler. En del mutationer får synbar effekt på organismens yttre och påverkar därmed alltså fenotypen. Andra mutationer ger ingen yttre skillnad alls. Förhållandet mellan genotyp och fenotyp är oftast komplicerat genom att sådant som vi uppfattar som en egenskap påverkas av flera gener och genom att en genförändring kan påverka flera yttre egenskaper.
En organisms fenotyp är antingen hela dess fysiska skepnad eller en specifik fysisk egenskap, till exempel dess storlek eller ögonfärg, som varierar mellan individer. Fenotypen bestäms i viss utsträckning av genotypen, det vill säga vilka alleler individen bär på i en eller flera positioner på kromosomerna. Många fenotyper avgörs av flera olika gener och påverkas också av miljöfaktorer. Kännedom om vilka alleler individen bär är därför ofta otillräckligt för att förutsäga dess fenotyp.
