Vad betyder och hur uttalas feodal
Feodal uttalas feod|al [-a´l] -t -a.
Feodal betyder som tillhör el. kännetecknas av länsväsen el. storgodsägarvälde.
Ordformer och varianter av feodal
Feodal är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet feodal
För i allmänhet rent germansk - engelsk liksom forngermansk och feodal - rätt var adoptionen okänd, om än i äldsta tider vissa besläktade rättsinstitut funnits (se ättledning). Någon verklig adoption förelåg inte heller, när inom en svensk adlig ätt fanns s.k. adopterade grenar, vilket då bara betydde, att de introducerats på Riddarhuset under äldre ätts namn, vapen och nummer.
Ett annat begrepp som bör undvikas i svenskt sammanhang är feodal. Svenska stormän och deras likar ägde sina arvgårdar och övrigt land och lösöre rent privat, inte som ärftlig förläning frånågon kung eller furste. I Sverige avser län från kronan ett överlåtande av kronans inkomster från ett visst område till en person som gjorde en mottjänst, som längst på personens livstid.
I Nederländerna från 1400-talet och framåt var ståthållare ursprungligen en feodal titel för en styresman för ett område, utsedd av jordägaren. När Karl V tog över de nederländska provinserna tog han även över rätten att utse ståthållare, men när de sju provinserna i Republiken Förenade Nederländerna blev självständiga tog de rätten att välja sina egna ståthållare. 1747 fick alla provinserna en gemensam ståthållare. Posten blev dessutom ärftlig i huset Oranien, vilket gjorde ståthållarens roll jämförbar med en monark.
Idag förekommer det många lokala bondeuppror i främst Kina, Sydamerika och övriga Tredje världen. Dessa regioner utmärks av att samhällslivet i mångt och mycket är kvar på feodal nivå, med bönder som i praktiken utnyttjas som slavarbetskraft och/eller bara arbetar för sin egen försörjning. Upproren har dock en väldigt lokal karaktär vilket leder till att de sällan får omvärldens uppmärksamhet och stöd, och att upproren ofta kväses redan på lokal nivå av olika makthavare. Det är därför sällan centralregeringen griper in för att stävja dessa uppror.
Dagsverksskyldighet var den ursprungliga formen av feodal jordpålaga. Landbor som hyrde sin mark från godset livnärde sig genom att bruka egna jordlotter. De presterade också ett bestämt antal dagsverken på godsherrens domänjord, vars avkastning denne tillgodogjorde sig.
Det är besläktat med begreppen feodal, feodala relationer och feodalsamhälle, begrepp som används för att beteckna samhällen som präglas av ett visst slags relationer mellan länsherrar och deras vasaller (jämför franskans féodalité och société féodale). Feodala rättigheter innehades endast av vasaller och adel i det feodala samhället. Det innebär att de hade monopol på kvarn, vinpress, bakugn, jakt och fiske samt de högsta ämbetena i samhället. Till begreppet feodalism hör även det feodala samhället där vasaller, kungar och bönder levde.
Feodal på Engelska
- feudal
