Vad betyder och hur uttalas finit
Finit uttalas fin|it [-i´t] ; n. finit, -a.
Finit betyder finita verbformer som ensamma kan användas som predikat, t.ex. går och gick.
Ordformer och varianter av finit
Finit är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet finit
I Modellteori studeras olika s.k. strukturer och begrepp sanning och logisk konsekvens. Särskild uppmärksamhet ges åt Finit modellteori.
Mening (språk) – en språklig enhet som i de flesta språkännetecknas av förekomsten av ett finit verb.
BIFF (Bisats Inte Före Finit verb) - markerar vad som är bisats genom ordet "inte":s placering, till exempel "Eftersom det inte var ljust såg han inte bilen" (före bisatsverbet), "Han såg inte bilen" (efter verbet).
Satsförkortning är en konstruktion som saknar finit verb men trots det fungerar som en bisats.
Ett finit verb är ett verb som är böjt för att (bland annat i svenskan) uttrycka tempus och modus: (indikativ, konjunktiv eller imperativ) och/eller för att ange personen som utför verbhandlingen. Observera att verbet i svenskan endast har böjningsformer för presens och preteritum. Exempel: Jag har inte ringt mamma än. "Har" är det finita verbet. Övriga tempusformer kräver användning av temporala hjälpverb (liksom av pronomen som han, du m.m. eftersom verbet inte längre personböjs i svenskan). Motsatsen är infinita verb, till exempel infinitiv som inte böjs enligt verbets former utan fungerar som ett substantiv i satsen (verbets substantivform) såsom objekt, subjekt etc. Den infinita formen particip är verbets adjektivform.
