Folio synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas folio

Folio uttalas folio -n.

Folio betyder bokformat med höjd över cm och blad el. uppslag i bok.

Ordformer och varianter av folio

Folio är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet folio

Sveriges skattläggningar på bland annat 1500- och 1600-talen innefattade uppräkningar av orter (byar och bruksorter) i varje socken. Årliga räntan var vanligen sorterad efter byar efter en viss given ordning i socknen, ofta en medsols genomgång, men på sina håll även efter hamnor eller skeppslag. När mantalslängder börjar följde de en liknande struktur, men redovisades separat ibland redovisades torp separat. Vanligen redovisades dock soldater, sätesgårdar och prästgårdar och andra hushåll med vissa undantag från mantalsplikten separat. I årliga räntan blev däremot praxis att torp redovisades under de byar på vars ägor de var belägna. Då husförhörslängder börjar föras indelad efter ortnamn efter liknande principer, ofta dock med soldater och fattigstuguhjon redovisade separat. Då många socknar under 1800-talet växte blev det ofta praxis med ett alfabetiskt register för att kunna återfinna en by eller ett torp. Relativt tidigt övergick man till ortsindelning av husförhörslängden i bokstavsordning. Det blev också vanligare att man följde jordebokens praxis att återge torp under de byar på vars ägor de var belägna. Det var också ganska vanligt att större socknar i husförhörslängden uppdelades i fjärdningar eller sexmansrotar. Orten kunde på landsbygden vara en by eller en bruksort, och i tätorten ett kvarter. Orterna var i sin tur indelade i fastigheter, torp eller gårdar, där varje fastighet eller gård i allmänhet hade ett eget uppslag (folio) i husförhörslängden. Församlingen eller socknen kunde även vara indelad i flera numrerade soldatrotar, som var och en i regel bestod av två mantal (ofta med flera gårdar än så) samt ett antal underlydande torp på landsbygden eller flera kvarter i staden, vilka tillsammans ansvarade för rekrytering av en soldat, finansiering av en skola och fattigvård, med mera.

Fram till ungefär 1800-talets första hälft var folioformat eller folio, ibland skrivet 2:o, egentligen en teknisk term och inte en storleksangivelse. Den innebär att varje pappersark som används vid tryckningen viks mitt på så att det bildar två blad i den färdiga boken. Men eftersom papper under denna tid framställdes för hand och i en och samma standardstorlek, var böcker i folioformat - folianter - ungefärligen lika stora. Storleken är större än ett A4-blad. Med modern definition är storleken över 35 cm (med nya pappersstorlekar). Det fanns även böcker, framförallt illustrerade böcker och kartverk, där pappret inte veks alls eller där flera ark sammanfogades till ett blad i boken. Dessa kallas ibland för elefantfolio eller imperialfolio.