Vad betyder och hur uttalas folkmedicin
Folkmedicin uttalas folk|med|ic|in.
Ordformer och varianter av folkmedicin
Singular
- folkmedicin
- obestämd grundform
- folkmedicins
- obestämd genitiv
- folkmedicinen
- bestämd grundform
- folkmedicinens
- bestämd genitiv
Folkmedicin är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet folkmedicin
Enligt äldre svensk folkmedicin kunde man förebygga huvudvärk genom att på våren lukta på de första myrorna man såg. Ringar i öronen ansågs också vara ett bra skydd mot huvudvärk. Det ansågs att om man fick huvudvärk så hade hjässan fallit ned och det åtgärdades genom att dra kraftigt i en hårtofs mitt på huvudet. Andra botemedel var olika typer av förband, men också åderlåtning och behandling med iglar. I Gästrikland påstods det att huvudvärk botades genom att man satte sig med ändan bar i en snödriva.
Extrakt från barken har använts mot leveråkommor. Järnekblad har inom folkmedicin kokats och vattnet druckits som bot för "dålig mage", kolik, malaria och smittkoppor – notera att det alltså innebar intag av de giftiga bladen.
Inom folkmedicinen används växtens bär främst som urindrivande medel och ingår i ett flertal s.k. blodreningskurer. Avsikten med ett urindrivande medel i ett blodrenande medel är att öka utsöndringen av slaggämnen via urinen. Medlet ordineras även vid nedsatt njurfunktion för att öka utsöndringen av urinämnen. I svensk folkmedicin kokades kikbär i vatten eller mjölk och användes som botemedel för kikhosta.
Släktnamnet artemisia syftar på Artemis, som i den grekiska mytologien var barnbördens gudinna. Anledningen var att flera artemis-arter i folkmedicin använts som bot vid olika kvinnosjukdomar.
Folkmedicin – botemetoder och föreställningar om sjukdomstillstånd som inte grundar sig i den moderna skolmedicinen.
Bröstmjölk räknades i svensk folktro som ett magiskt medel, bland annat för att förebygga eller släcka vådeld. Vid svedjebruk ska kvinnor ha kretsat kring svedjelandet och mjölkat sina bröst för att se till att elden inte spred sig till större område än avsett. Inom folkmedicin användes den för att bota ögon- och öronsjukdomar samt som smärtstillande medel. Om man tog urin från en sjuk person och blandade med modersmjölk och denna blandning löpte ihop blev den sjuke frisk, annars inte. En kvinna som tuggade på rötter från stensöta skulle enligt folktron få rikligt med bröstmjölk.
Inom folkmedicin och homeopatin bot mot huvudvärk och menstruationssmärta. Utpressad saft från alla blommans ovanjordiska växtdelar kan användas utvärtes med astringerande effekt som underlättar sårläkning och för behandling av vårtor, liktornar. Invärtes kan dekokter hjälpa vid gall- och andra leverbesvär, magkatarr och magsår. Verksamma ämnen är: Calendulosid.
Termen skolmedicin används vanligen som kontrast till ovetenskapliga tekniker betecknade som folkmedicin, alternativ eller komplementär medicin.
I svensk folkmedicin användes stensötan förr i tiden som medel mot förkylning genom att den kokades i vatten. Enligt svensk folktro skulle en kvinna som tuggade på rötter från stensöta få rikligt med bröstmjölk.
I svensk folktro trodde man att taklöken skänkte huset lycka och gav skydd mot vådeld. Inom svensk folkmedicin användes taklöken som medel mot vårtor och liktornar.
