Folks Synonymer Betyder Uttal

• folk

Hur används ordet folks

1. "Tänk på hur mycket du kan skada människor, deras minnen, deras folks situation, när du väljer ett tema för att" krydda upp" ett lyckligt ögonblick i ditt liv" skrev den brasilianska sångerskan Elza Soares i ett inlägg på Instagram. (källa)
2. Den första delen av Första Moseboken beskriver jordens urhistoria och utmärker sig från fortsättningen genom att den inte specifikt inriktar sig på Israels folks historia utan på hela världens. (källa)
3. Inom såväl nyandlighet och teosofi som alkemi och vissa folks naturreligioner (till exempel bland nordamerikanska ursprungsfolk) förekommer begreppet hermafrodit eller androgyn som centralt begrepp. Detta i såväl beskrivningen av Skapargudens väsen som tidigare hermafrodita faser i mänsklighetens utveckling före uppdelningen i två separata kön för drygt 18 miljoner år sedan eller målet för mänsklighetens framtida utveckling till individuellt fullkomnande. Även i beskrivningen av könstillhörigheten hos vissa utomjordiska civilisationer, vissa änglar och gudar används detta begrepp. Inom alkemin används det främst symboliskt för sammansmältning av olika klassiska element i strävan efter personlig fullkomlighets-utveckling eller "De vises sten" (även i samband med planeternas krafter, då Hermes motsvarar det romerska namnet Merkurius och Afrodite motsvarar Venus). (källa)
4. Ursprungligen kommer ordet från de gudabilder som i gamla tider (före kristendomen) fanns i folks hus och som föreställde asagudarna och vaner, en sed som antagligen fanns även innan asatron. Det betecknar också de gudar som man föreställde sig skyddade hemmet även om man inte hade bilder av dem (exempelvis inom samernas religion). Man nämner dem även i den första Moseboken: Rakel smugglar bort Labans, sin fars husgudar för att förstöras av sin make Jakob. De kristna såg ofta ned på sådana husgudar och seden är numera utdöd. Denna sed finns kvar inom hinduismen. (källa)
5. Denna konst är en typ av kommersiella målningar som producerats i stor upplaga. Hötorgskonst är handmålad, i de flesta fall i olja eller akryl, men ofta med hjälp av mallar. Inte sällan kan man se tavlor med samma bakgrund men olika huvudmotiv som räv, rådjur, flygande gäss, och annat. Däremot kan både material och teknik vara mycket bra. Termen kommer av att denna typ av målningar tidigare brukade säljas på Hötorget i Stockholm. Kända exempel på hötorgskonst är tavlor med motiv som romska kvinnor, gråtande barn, fiskargubbar samt den så kallade "Älg i solnedgång". Hötorgskonst är i finare konstkretsar en nedsättande benämning på konst där konstnären prioriterat vinstaspekten, enkelt folks intresse, skapat flera kopior av varje verk, och inte följt konstelitens principer för god och nyskapande modern konst. (källa)
6. Ordet classicus betecknade i det gamla Rom en romersk medborgare inom den första och inflytelserikaste bland de sex klasser, som kung Servius Tullius indelat det romerska borgerskapet i. Redan grammatikern Aulus Gellius (100-talet e.Kr.) använder dock uttrycket classicus scriptor i betydelsen författare av framstående rang. Under renässansen (1400-talet) kallade man vissa grekiska och romerska författare som man särskilt uppskattade för klassiska. Senare utsträcktes begreppet även till respekterade författare i senare tid. Eftersom renässansens uppfattning att den antika kulturen är oöverträffad och mönsterbildande har levt kvar till senare tid har ordet klassisk fortfarande bibetydelsen av "antik" (i motsats till "modern"). Men liksom grekerna på Perikles tid hade en särskilt respekterad litteraturperiod och romarna fick en sådan under Augustus har även flera moderna folks litteratur haft en blomstringstid, en så kallad klassisk period. En nation brukar kalla en sådan periods mest betydande författare för sina klassiker eller sina klassiska författare. Men även andra framstående författare som för sin tid skapat nytt av bestående värde blir betecknade som klassiker. Ordet klassiker används också om verk som nått en sådan status. (källa)
7. Kosmopolit (av grekiska: kosmos, världen och polites, medborgare) används i ett politiskt sammanhang för att beteckna den fosterlandslöse, ibland med nedsättande eller klandrande betydelse. Kosmopoliten är "världsmedborgaren", alltså en människa som med sitt intresse omfattar inte bara sitt fädernesland, utan alla jordens folk, en person som vistas än i det ena, än i det andra landet, eller som har lätt för att tillägna sig skilda folks sedvänjor. (källa)