Synonym till forn
Vad betyder och hur uttalas forn
Forn uttalas forn [fo´rn] -t -a.
Forn betyder som utgör el. tillhör en sedan länge förgången tid och nästan endast i pl. o. best. samt i n. sing. obest. i uttr. gammalt och fornt.
Ordformer och varianter av forn
Forn är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet forn
I isländska källor benämnes gutarna gotar. Samma namn används på det fornisländska språket även för att beteckna goterna med tillhörande adjektivet gotneskr som betyder både gotisk och gotländsk. Ordet gutar är den motsvarande fornöstnordiska termen för både goter och gotlänningar, med tillhörande adjektivet gutniskr. När det latinska ordet "gothi" lånades in i de skandinaviska språken i formen "goter" föll det inhemska ordet, tidigare bevarat i sånger och sägner, så småningom i glömska, förutom på Gotland där invånarna använder det som självbenämning än idag. Att gutarnas och goternas namn är identiska kan vara anledningen till att gotlänningarna så sällan nämns i antika skrifter. Man skilde dem helt enkelt inte åt.
Vid många universitet är studierna i indologi uppdelade i två delar: Forn- och medelindisk inriktning samt nyindisk inriktning. Traditionellt har studier i sanskrit utgjort en viktig del av det indologiska forskningsfältet.
Runsvenska är den äldsta kända skrivna versionen av svenska, från cirka år 800 till 1225. Slutet av perioden kommer av att man har daterat Äldre västgötalagen, den äldsta svenska texten skriven med latinska bokstäver, till det året. Benämningen kommer av att språket skrevs med runraden. Namnet är egentligen felaktigt eftersom det knappast förekom några större skillnader mellan detta språk och det som i Danmark benämns rundanska. Idag använder man därför hellre termen fornöstnordiska. Detta språk stod i sin tur synnerligen nära den så kallade fornvästnordiskan, varför man brukar tala om dessa två som dialekter eller uttalsvarianter av ett språk man benämner fornnordiska. Under tidig vikingatid var skillnaderna mellan dessa två grupper obefintliga, varför ingen distinktion kan göras. Skillnaderna ökade dock efter hand, men blev inte så stora att man uppfattade dem som olika språk förrän under sen medeltid.
Forn på Engelska
- former, ancient
- he said farewell to his former (erstwhile) companions, in ancient (former) times
