Vad betyder och hur uttalas forskning
Forskning uttalas forsk|ning -en -ar.
Ordformer och varianter av forskning
Singular
- forskning
- obestämd grundform
- forsknings
- obestämd genitiv
- forskningen
- bestämd grundform
- forskningens
- bestämd genitiv
Plural
- forskningar
- obestämd grundform
- forskningars
- obestämd genitiv
- forskningarna
- bestämd grundform
- forskningarnas
- bestämd genitiv
Forskning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet forskning
Field recording, eller fältinspelning som det heter på svenska, är ett brett begrepp som avser processen att spela in ljud utanför en studios "kontrollerade gränser". Det kan vara naturliga ljud som smattrande regn, fågelkvitter, vinden som susar i träden. Likväl kan det handla om ljud framkallade av människan som fotsteg, ett telefonsamtal eller ett tåg som svischar förbi. Några användningsområden för fältinspelning är forskning, film, radio, TV, spel och musik. Tidiga musikgenres där fältinspelningar spelat en viktig roll är bland annat musique concrète, avant-garde och experimentell musik. I takt med att inspelningsgsprocessen blivit mer tillgänglig, idag kan i princip alla med en mobiltelefon spela in ljud, har just fältinspelningar växt i popularitet och hörs i alla möjliga musikgenres.
Ornitologi (grekiskans ornis, "fågel" och logos, "ord/vetenskap") är ett fält inom zoologin som omfattar det vetenskapliga studiet av fåglar. Flera aspekter av ornitologin skiljer sig från andra närliggande discipliner, kanske främst på grund av sin visuella och estetiska karaktär. Detta har resulterat i att ovanligt många amatörer ägnar sig åt fältstudier inom en vetenskaplig kontext. Resultat från sådana studier kan senare användas för vidare forskning. Termen ornitologi används för ett brett spektrum av företeelser som alla syftar att på ett eller annat sätt studera fåglar.
Vanliga delar i en akademisk sammanfattning är en motivering till varför ämnet är viktigt, vad det är för problem som undersöks, metoden för att lösa problemet, resultaten av undersökningen samt undersökningens slutsatser. Den text som en sammanfattning summerar behöver inte vara publicerad. Det kan röra sig om sammanfattning av opublicerad forskning, som skickas in som deltagarbidrag till en vetenskaplig konferens.
Adverb (lat. adverbium, av ad "till" och verbum "ord", alltså "biord") är enligt traditionell grammatik en ordklass, som ifrågasätts i modern grammatisk forskning på grund av sin oenhetlighet. Ordklassen adverb är svår att upprätthålla i grammatisk analys eftersom adverb knappast kan avgränsas med något av de vanliga kriterierna på en ordklass. Trots de grammatikteoretiska svårigheterna används ordklassen "adverb" ofta i modern språkvetenskap.
En spridd uppfattning är att galärslavar var vanligt förekommande under antiken. Forskning tyder dock på att så inte var fallet. Anledningen antas vara att i dåtidens fartyg krävdes det en betydande yrkesskicklighet för att ro och det utfördes därför vanligen av fria män. Enligt Aristoteles var roddarna under slaget vid Salamis fria män ur lägre samhällsklasser och deras avgörande insats bidrog till att stärka den atenska demokratin.
Det är, i en internationell jämförelse, ovanligt lätt att släktforska i Sverige, eftersom det i Sverige finns många välbevarade kyrkböcker som sträcker sig ända tillbaka till andra hälften av 1600-talet. De kyrkoböcker som främst används är födelse-, döds- och vigselböcker samt husförhörslängder, vilka finns bevarade i landsarkiven, och i många fall inskannade arkiv på webben. I vissa fall finns de indexerade eller avskrivna till sökbara databaser. För att komma längre tillbaka än 1600-talet krävs mer avancerad forskning i mer svårtillgängligt material såsom skattelängder, domböcker, prästerskapets herdaminnen och matriklar, universitetens matriklar, etc. Även med detta material kan man mycket sällan komma före år 1500.
I dagsläget har runt 40-talet olika fiskarter modifierats med transgen teknik och med över 200 olika varianter av konstrukt och arter. Vanligaste arterna är zebrafisk och risfisk inom grundforskningen, medan bland den tillämpade forskningen är laxfiskar (framför allt Atlantlax och coholax), karp och tilapia de mest studerade. Även om många olika typer av transgena fiskar har framställts, till exempel för ökad köldtolerans, förbättrat näringsinnehåll, ökad storlek, ökad födokonvertering och ökad sjukdomsresistens, så är det klart vanligaste motivet att öka fiskens tillväxt för att kunna öka produktionen av kött. Detta har man också lyckats med, så att det nu finns lax som växer dubbelt så fort som normalt. I Nordamerika finns företaget Aquabounty som inväntar tillstånd från amerikanska Food and Drug Administration (FDA) för att börja saluföra sin Aquadvantagelax. FDA inväntar dock resultat från den forskning som skall bedöma de ekologiska riskerna som snabbväxande rymlingar antas utgöra. Den enda transgena fisk som idag (januari 2010) marknadsförs är zebrafisk som uppvisar olika typer av fluorescerande färger och saluförs som GloFish. I detta fall ansåg FDA att de modifierade fiskarna inte kan anses utgöra någon större ekologisk risk än de omodifierade zebrafiskar som tidigare finns utsläppta i naturen i USA.
Att anlägga ett genusperspektiv kan beskrivas som att betrakta livet och samhället som konsekvent präglat av förhållanden mellan könsroller. Idéer om könsroller anses existera i all mänsklig erfarenhet och verksamhet och dessa idéer förmodas ligga till grund för hur sociala strukturer formas. Genusvetenskaplig forskning kan innefatta allt från övergripande materialistiska analyser av resursfördelning i samhället till kartläggning av informella maktstrukturer i en specifik, begränsad kontext. Genusperspektivet används, och utvecklas, även inom många andra discipliner än den rent genusvetenskapliga.
Även i Sverige ser man begreppet germanistik ibland (inte sällan används det för att avgränsa universitets- och i synnerhet forskningsämnet från skolämnet tyska).
Glaciologi är läran om glaciärer och processerna kring dessa men termen kan användas generellt om all forskning om is och isfenomen. Ordet glaciär kommer från latinets glacies som betyder is eller frost. Glaciologi är ett område med kontaktpunkter mot många andra discipliner, exempelvis geofysik, geologi, geomorfologi, klimatologi, meteorologi, hydrologi, biologi och ekologi. Glaciologi brukar räknas som en del av naturgeografin. Förekomsten av is på planeten Mars och Jupiters måne Europa innebär att glaciologin inte är begränsad till jorden.
Forskning på Engelska
- research
