Fritidspedagog synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas fritidspedagog

Fritidspedagog uttalas fri|tids|peda|gog.

Ordformer och varianter av fritidspedagog

Fritidspedagog är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet fritidspedagog

I förskoleklassen leder förskollärare och grundskollärare verksamheten. Ofta är skolbarnsomsorgen en integrerad verksamhet där förskoleklassen pågår innan lunch och fritids tar vid efter lunchrasten. Det kan medföra att en fritidspedagog är aktiv även i förskoleklassverksamheten.

Skolbarnsomsorgen (SBO) bestod främst fritidshem och familjedaghem och anordnades i Sverige i anslutning till förskoleklass och grundskola fram till dess barnet fyllde tretton år. Från tio års ålder brukade ofta skolbarnsomsorgen arrangeras i form av så kallad fritidsklubb. Inom skolbarnsomsorgen arbetade förskollärare, fritidspedagog och barnskötare.

Verksamheten började 1887, då Anna Hierta-Retzius startade de så kallade arbetsstugorna. Där utförde fattiga skolbarn med ensamstående mammor handarbete, och kunde också göra läxorna. Verksamheten finansierades av välgörenhetsorganisationer eller privatpersoner. Under 1930- och 1940-talen växte en ny syn fram på de slag av inrättningar som arbetsstugorna representerade. Samhället skulle ta ett större ansvar för barns omsorg och fostran och fattigvårdsstämpeln skulle tvättas bort. I mitten av 1940-talet infördes statsbidrag både till arbetsstugorna och de yngre barnens barnkrubbor. Då ökade kommunernas ansvar för verksamheten och förskollärare anställdes som ansvariga för verksamheten. Ungefär samtidigt skedde namnbyte till eftermiddagshem. I eftermiddagshemmen behövde barnen inte längre arbeta utan kunde ägna sig åt läxläsning och rekreation. Fritidsintressen uppmuntrades och omsorgen om barnen betonades. Under 1960-talet blev fritidshem en allt vanligare benämning. 1964 startade en speciell utbildning med yrkesbeteckningen fritidspedagog. På 1960-talet var det främst ensamstående mödrar som var beroende av barntillsyn för att kunna arbeta som använde fritidshemmen även om tillsynsformen var öppen för alla. Under 1970-talet sökte sig allt fler kvinnor ut på arbetsmarknaden och behovet av fritidshem ökade. En ytterligare ökning kom på 1990-talet då allt fler 6-åringar skrevs in på fritidshemmen, i samband med flytten av 6-åringar från förskola till förskoleklass, samt att sysselsättningsgraden för kvinnorna ökade.

En fritidspedagog arbetar oftast med barn i åldrarna 6-12 år i skolklasser, förskoleklass, och fritidshem (fritids), men fritidspedagoger kan även arbeta med äldre ungdomar och vuxna. Fritidspedagoger är oftast kommunalt anställda. En särskild fritidspedagogutbildning skapades med start 1964 med inriktning på de allt mer förekommande fritidshemmen. Utbildningen av fritidspedagoger på högskolenivå började först 1977. Utbildningen kom mot 80-talet ha utvecklats mot en bred utbildning med inriktning mot barn och vuxnas fritid, det dominerande verksamhetsområdet har dock alltid varit och är barnomsorg inom åldrarna 6-12 år.