Fästekvinna Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet fästekvinna

1. Rimornas huvudperson är skalden Helge Tordsson (Helgi Þórðarson) som var hirdman hos Erik jarl och Olav den helige, sedan for till Rom och träffade påven samt till sist slog sig ner på Grönland där han slutade sina dagar som lagsagoman på Brattahlíð. Det bärande temat i rimorna är den passionerade kärleken mellan Helge och hans fästekvinna Torkatla (Þórkatla), som av ödet och människors ondska ständigt tvingades gå skilda vägar. Stroferna, som är avfattade på olika varianter av versmåttet ferskeytt, är ofta mycket sentimentala. Från och med fjärde riman, där Helge färdas till Grönland, tillkommer också skräckromantiska inslag. Redan under överfarten tvingas han i full storm nedkämpa en gengångare som tagit sig upp på skeppet. Grönland visar sig hysa ett rövarnäste lett av en häxa som utövar trolldom, hamnskifte och förgöring. (källa)
2. I kyrkoböckerna noteras "Svarte Petter" under sina första trettio år som bleckslagare och lumpsamlare samt sammanlevande med den tre år äldre "kringstrykande pigan" Johanna Sofia Lindgren (1817-1864). Hon var ättling till resandeanfadern Per Jönsson Hellbom Lindgren. "Svarte Petter" kallade sig 1847 för Johan Pettersson, med anledning av att han var efterlyst för stöld. Även hans "fästekvinna" Johanna Sofia använde sig av skiftande namn, däribland Sofia Fredriksdotter och Johanna Pettersson. "Svarte Petter" kyrkoskrevs 1850 i Gladsax nr 22 under falsk identitet. Han uppges inflyttat från Vittaryds församling. Han gifte sig under samma falska identitet i Gladsax kyrka 1851. Under en rannsakning flera år senare uppdagades hans verkliga identitet, och han straffades även för detta, då han identifierades som Johan Petter Holmström. Han erkände sedan att han själv hade förfalskat sina personhandlingar, troligen i samband med en inflyttningsattest. Enligt Polisunderrättelser efterlystes "Svarte Petter" för stöld 1885 och 1866, av samma anledning häktades han 1866 i Helsingborg. (källa)